Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Narkos – Nyttan av EEG-övervakning inte belagd men utrustningen inköpt
Med hjälp av speciell EEG-övervakning kan patienter som sövts med injektion vakna ur narkosen några minuter tidigare. Men inget talar för att den tidsvinsten har klinisk eller ekonomisk betydelse. Nyttan av metoden vid akuta operationer eller för patienter som löper hög risk att vakna till kan inte bedömas.
Ingen vet om EEG-baserad övervakning vid narkos gör nytta – det vetenskapliga underlaget är motsägande eller otillräckligt. Ändå har utrustningen köpts in på många håll. Det visar SBU:s nya utvärdering.
Alla regionsjukhus, nära 70 procent av länssjukhusen och vart fjärde länsdelssjukhus har skaffat apparaturen. Men det finns inga uppgifter om hur mycket den används.
Syftet med metoden är tydligt – sömnen, smärtlindringen och orörligheten, ska ligga på lagom nivå. Är anestesin för djup, hämmas blodcirkulationen så att viktiga organ kan drabbas, och patienten återhämtar sig långsamt. Är den för ytlig, riskerar patienten att uppfatta vad som händer under operationen. Sådan varseblivning är visserligen ovanligt – kanske drabbas 1–2 patienter av 1000. Men när det inträffar är det inte bara obehagligt utan kan i svåra fall leda till posttraumatiskt stressyndrom.
Effekten av narkosgas eller injektioner varierar från individ till individ. Traditionellt övervakas därför både mängden anestesimedel som finns i kroppen och patientens cirkulation, andning, ögonreaktioner, reflexer och rörelser.
Men detta räcker inte alltid. Till exempel kan det vara svårt att skilja smärtsignaler från tecken på vakenhet.
Tanken med att komplettera övervakningen med EEG är att hela tiden kunna hålla en lagom nivå av anestesimedel. Men frågan om huruvida EEG-övervakning hjälper patienterna återstår att besvara – det saknas vetenskapligt stöd för att använda metoden rutinmässigt i det syftet. [RL]
Detta skall inte synas
SBU:s bedömning av kunskapsläget
EEG-baserad anestesidjupsmonitorering är avsedd att användas som komplement till traditionell anestesiövervakning. Syftet är främst att förbättra möjligheten att behovsanpassa anestesin så att patienterna återhämtar sig snabbare och löper mindre risk för varseblivning under anestesin.
Normalpatienter som genomgår planerad kirurgi
- EEG-baserad anestesidjupsmonitorering förkortar den tidiga fasen av återhämtning efter intravenös anestesi med några minuter (Evidensstyrka 3)*. Någon klinisk eller ekonomisk betydelse av denna tidsvinst har inte påvisats. Det går inte att avgöra om anestesidjupsmonitorering påverkar den tidiga fasen av återhämtning efter gasanestesi (motsägande vetenskapligt underlag)*.
- För den senare fasen av återhämtning (t ex tid till utskrivning) är det vetenskapliga underlaget rörande effekterna av EEG-baserad anestesidjupsmonitorering motsägande*.
- Det går inte att bedöma om EEG-baserad anestesidjupsmonitorering minskar risken för varseblivning under anestesi (otillräckligt vetenskapligt underlag)*.
- Det går inte att avgöra om EEG-baserad anestesidjupsmonitorering har någon effekt på patienttillfredsställelse eller förekomst av illamående/kräkning efter anestesi (motsägande vetenskapligt underlag)*.
Patienter som har hög risk för varseblivning under anestesi eller genomgår akut kirurgi
Det går inte att avgöra om EEG-baserad anestesidjupsmonitorering av riskpatienter medför positiva effekter på återhämtning efter anestesi (otillräckligt vetenskapligt underlag)*, eller minskar risken för varseblivning under anestesi (motsägande vetenskapligt underlag)*.
Sammanfattningsvis saknas vetenskapligt stöd för att rutinmässigt använda EEG-baserad anestesidjupsmonitorering vid generell anestesi i syfte att minska förekomsten av varseblivning eller att i avgörande omfattning förbättra patienternas återhämtning.
Om rapporten
EEG-baserad anestesidjupsmonitorering vid kirurgi. Projektledare: Johan Wallin, wallin@sbu.se.
Rapporten har tagits fram av SBU i samarbete med med dr Lennart Christiansson, Akademiska sjukhuset, Uppsala, och med dr Per Gannedahl, Karolinska universitetssjukhuset Solna.