Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

När krävs antibiotikaskydd vid operation?

Balansgången är svår. Å ena sidan är det riskfyllt att drabbas av infektion efter ett kirurgiskt ingrepp. Å andra sidan leder överbehandling med antibiotika till problem med motståndskraftiga bakteriestammar. Förebyggande antibiotikamedicinering vid operation granskas nu av SBU.

– Vi ska försöka räta ut flera frågetecken, säger tandläkare Susanna Axelsson, som leder SBU:s utvärdering av antibiotikaprofylax vid operation, tillsammans med projektgruppens ordförande, kirurgiprofessor Bengt Jeppsson.

Risken för infektion är störst vid ingrepp i huvud- och halsregionen respektive mag–tarmregionen, liksom vid ortopediska och gynekologiska operationer. Men även vid hjärt–kärlkirurgi och neurokirurgi kan förebyggande antibiotikabehandling komma i fråga.

– En kärnfråga är hur effektivt olika antibiotika egentligen skyddar mot lokala och generella infektioner, säger Susanna Axelsson.

– Projektgruppen kommer också att undersöka vilka doser, preparat och behandlingstider som ger den bästa effekten, och i vilken utsträckning som medicineringen leder till biverkningar och resistensutveckling.

Praxis varierar

– Vi har preliminära uppgifter som pekar på att praxis varierar mellan olika kliniker när det gäller val av preparat och behandlingstid.

– Till exempel är skillnaderna stora när det gäller vilka antibiotika som används vid bortoperation av livmodern eller hur länge man ger antibiotika efter en öppen fraktur. Men lika viktigt som att ta reda på hur antibiotika förebygger infektioner på bästa sätt, blir det att slå fast i vilka situationer som antibiotikaprofylax inte ska användas alls.

Fel tillfällen

– Det kan mycket väl vara så att överbehandling och underbehandling förekommer samtidigt, det vill säga att antibiotika ibland ges vid fel tillfällen.

Nästa fråga gäller i vilken omfattning som antibiotika minskar risken för endokardit – infektion i hjärtklaffarna – hos patienter som löper sådan risk, respektive infektion hos personer med lokalt nedsatt motståndskraft, till exempel patienter som har fått ledproteser eller kärltransplantat.

– I fråga om endokardit finns flera färska systematiska litteraturöversikter, som vi kommer att ta med och publicera i en särskild delrapport.

Projektgruppen, som består av ledande experter från olika ämnesområden, ska systematiskt gå igenom och sammanställa all tillgänglig forskning om antibiotikaskydd i samband med kirurgi.

Kvalitet bedöms

Undersökningar av män och kvinnor i alla åldersgrupper tas med. Liksom i andra SBU-projekt bedöms kvaliteten hos varje studie utifrån hur väl försöksdeltagarna har beskrivits, om forskarna har använt någon form av kontrollgrupp, i vilken utsträckning som uppgifter om försöksdeltagare har fallit bort samt om forskarna tagit hänsyn till olika förväxlingsfaktorer och snedvridande faktorer.

Men till skillnad från en del andra utvärderingar accepteras här alla typer av studieupplägg.

– På områden där det vetenskapliga underlaget är magert och där randomiserade studier ofta saknas vill vi ändå sammanställa bästa befintliga bevis.

Relevanta studier

– Det är också viktigt att se till att studierna är relevanta för svenska förhållanden, bland annat för att förskrivningen varierar mellan länder – något som troligen har lett till olika resistensmönster.

Projektet kommer också att beskriva nuläget när det gäller förekomsten av infektioner i Sverige. Genom en enkät kartläggs kirurgklinikernas nuvarande riktlinjer.

– Vi vill bland annat ta reda på om de har skriftliga anvisningar för antibiotikaprofylax och hur ofta postoperativa infektioner följs upp.

Ännu en viktig aspekt på problemen med infektioner är den ekonomiska, berättar Susanna Axelsson.

– Kostnaderna för antibiotikaprofylax måste jämföras med kostnaderna för infektioner eller endokardit efter operation.

Projektet kommer också att undersöka litteraturen om miljöpåverkan av antibiotikaanvändningen och den etiska frågan om huruvida alla patienter som skulle ha nytta av antibiotikaskydd också får tillgång till detta. [RL] 

Vetenskap & Praxis nr 3/4 2008 (pdf)