Möss och människor

I SBU-rapporten "Måttligt förhöjt blodtryck" togs inte djurstudier med när man gick igenom det vetenskapliga underlaget. Resultaten från djurförsök är nämligen svåra att tillämpa på människor.

Paul Hjemdahl, universitetslektor i klinisk farmakologi vid Karolinska institutet i Solna, var en av författarna.

– Djurstudier kommer att användas allt oftare, till exempel inom molekylärbiologisk forskning. Det finns en klar risk att resultaten övertolkas, och att man drar felaktiga slutsatser om människan på grundval av djurförsök, varnar Hjemdahl.

Han nämner marknadsföringen av läkemedel som ett exempel.

– När läkemedelsföretag använder resultat från djurstudier som argument för användning på patienter finns det många skäl att vara skeptisk.

Inte relevant situation

Ett vanligt problem i djurstudier är att man åstadkommer en experimentsituation som inte är relevant för människor. Paul Hjemdahl nämner läkemedel mot åderförkalkning som exempel.

– För att få snabba och tydliga effekter matar forskarna kaniner eller andra djur med extremt kolesterolrik föda eller använder framavlade genetiska varianter som får skyhöga kolesterolnivåer. Sedan ger man ett läkemedel, till exempel en kalciumantagonist, till kaninerna eller andra djurslag och ser att åderförkalkningen minskar.

Situationen blir ofta så extrem att den inte längre är jämförbar med vanlig åderförkalkning hos människor.

– Det är så mycket i förloppet vid åderförkalkning hos människan som skiljer sig hos kaninerna – inflammation, blodproppsbildning, tillväxtmekanismer och så vidare. Resultaten från sådana försök måste tolkas mycket försiktigt.

– Ändå nyttjas de som argument för att använda läkemedlet mot åderförkalkning hos människor. Men det fåtal studier som hittills har gjorts på människor har inte visat motsvarande effekt.

Inte ens de mest dramatiska effekterna behöver vara desamma hos människa och djur.

– Det mest kända exemplet är talidomid, Neurosedyn, som hos människor bildar ett fosterskadande ämne som inte bildas hos djur.

– Omvänt kan skadliga effekter på djur som behandlas med mycket höga doser vara irrelevanta när det gäller människa.

Räcker för hypoteser

Paul Hjemdahl menar att lovande resultat från djurstudier räcker för att formulera hypoteser, men sedan måste behandlingen testas även på människor innan den används som säljargument.

Valet av djurslag är också något som kan påverka resultatet.

– Olika djurarter omsätter läkemedel på olika sätt. Både effekter och biverkningar kan vara helt olika från ett djur till ett annat.

– Ibland undrar man om ett visst djur slag har valts för att man vill uppnå ett visst resultat, och inte för att det är mest jämförbart med människan.

Vilket djur som är mest likt människa beror på vilka organ man vill studera.

– Exempelvis anses grisens hjärt-kärlsystem vara särskilt likt människans. Men ofta används smådjur, råttor och möss. De är billiga, det är lätt att göra stora serier av försöken och deras fysiologi är välkänd.

– Dessutom har smådjuren kort livstid, vilket gör att man kan studera långtidsbehandling under hela djurets liv utan att det tar alltför lång tid.
När det gäller läkemedel finns det ytterligare bekymmer med djurstudier.

– Doserna som används är oftast mycket högre än vad som är möjligt att ge till en människa, med tanke på biverkningsrisken. Många läkemedelseffekter är starkt dosberoende, och då blir effekten på djur missvisande.

Svårigheterna med djurstudier är uppenbara när det gäller läkemedel som verkar på människans psyke.

– Läkemedel mot psykos, depression, ångest och smärta har effekter som inte går att mäta direkt på djur. Deras upplevelser kan vi ju inte mäta. I stället får effekterna studeras indirekt. Man tittar på hur djuret rör sig, eller mäter halterna av olika nedbrytningsprodukter i blodet.

Det finns många sammanhang där resultat från djurstudier inte kan tillämpas på människan.

Problem vid tolkning av djurstudier

– Val av djurslag. Olika djurslag kan ge olika resultat.

– Bristande fysiologisk jämförbarhet mellan människa och djur. Både kända och okända skillnader mellan människa och djur kan påverka mätresultatet.

– Skillnader i dosering av exempelvis läkemedel till djur och människa.

– Svårt eller omöjligt att mäta och tolka smärta eller psykologiska effekter i djurstudier. Bristande validitet i tolkning av ändrat beteende hos djur.