Minskande utgifter för teststickor vid diabetes typ2

Utgifterna minskar för teststickor som används för självtest vid diabetes. Utvecklingen går därmed åt rätt håll, i linje med SBU:s rapport från 2009. 

Täta självtest av blodglukos är dyrt och nyttan oklar vid typ 2-diabetes som inte insulinbehandlas. Det konstaterade SBU i sin vetenskapliga utvärdering år 2009. SBU framhöll också att en mer sparsam användning av teststickor för självtest i den här patientgruppen troligen skulle minska kostnaderna utan att öka de medicinska riskerna.

Aktuell statistik tyder på att kostnaderna för teststickorna minskar, med oförändrade priser.

– Vi tror att detta beror på en större återhållsamhet efter vår rapport och Socialstyrelsens riktlinjer som byggde på rapporten, säger SBU:s chef, professor Måns Rosén.

– Förskrivningen av teststickor har minskat i den omfattning som vi uppskattade var möjlig. Landets samlade utgifter för teststickor ligger nu 8–9 miljoner kronor lägre varje månad än när rapporten kom.

SBU beräknade i rapporten att 50–90 miljoner kronor skulle kunna frigöras varje år om det förskrevs färre teststickor. [RL]

Kommentar

Efter att vi fått sifferuppgifterna här intill från Socialstyrelsen, har vi blivit uppmärksammade på att statistiken rörande volymen teststickor behöver analyseras ytterligare. De siffror från apoteken som anges här behöver inte vara felaktiga men de är ofullständiga. Bilden är betydligt mer komplicerad. En del av distributionen av teststickorna sker utanför apoteken genom upphandling, direktleverans till avdelningar/mottagningar och utdelning direkt till patient. För enstaka landsting är detta en viktig del av distributionen. Kostnaderna och rabatteringen kan också variera över tid beroende på volymandelen för olika fabrikat. Därför är det inte givet att kostnaden avspeglar volymen teststickor. /Måns Rosén och Sophie Werkö

Till rapporten Egna mätningar av blodglukos vid typ 2-diabetes utan insulinbehandling. En systematisk litteraturöversikt (2009)