Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Metoder för att skatta njurfunktion ses över
I dag vet ingen vilken metod som är bäst när det gäller att skatta njurarnas funktion. Ett pågående SBU-projekt granskar metoderna kritiskt och kartlägger vårdens praxis.
Att kontrollera hur njurarna fungerar är ofta angeläget i vården. Varje år utförs 10 miljoner analyser av kreatinin i Sverige. Samtidigt blir den nyare och något dyrare metoden cystatin C allt vanligare. Bland kliniker går åsikterna isär om vilken av metoderna som är bäst. Eftersom det handlar om så många prover varje år, kan valet av testmetod få betydande ekonomiska konsekvenser.
I SBU:s pågående utvärdering på området kartläggs dagens praxis. Mycket tyder på att rutinerna skiljer sig åt inom landet. Analys av cystatin kräver investering i ny apparatur och har införts snabbare på vissa håll. Både det totala antalet njurfunktionsprover per 1000 invånare och fördelningen mellan kreatinin- och cystatintest varierar.
Tabellen här intill visar antalet kreatinin- och cystatintester per 1000 invånare vid två svenska laboratorier som har valts som exempel.
SBU-rapporten beräknas vara klar vintern 2011/12. [RL]
Om projektet
Endogena markörer för skattning av njurfunktion. Ordförande: Carl-Gustaf Elinder, professor. Projektledare, SBU: Dr Nasim Farrokhnia, farrokhnia@sbu.se Planerad publicering: vintern 2011/12