Medicinsk teknik – nyttan måste fram!

När det gäller läkemedel är vi vana att ställa kritiska frågor. Vilket preparat gör mest nytta – ger lägst dödlighet och sjuklighet och högst livskvalitet? Har medlen jämförts i någon randomiserad studie? Vilket av dem har visats ge bäst effekt och mest \"bang for the buck\", som det heter i USA?

Innan ett läkemedel börjar användas rutinmässigt vill vi ha svar på sådana frågor – för patienternas, vårdgivarnas och samhällets skull. På medicintekniska produkter, däremot, ställer vi sällan samma krav. Här nöjer vi oss ofta med dokumentation om att de är funktionsdugliga och inte orsakar direkt skada. Vi frågar inte efter dokumentation som klarlägger nyttan för patienten, eller analyserar den medicinska teknikens kostnadseffektivitet. Vetande ersätts med tro och hopp.

Det kan gälla allt från kompresser till defibrillatorer, proteser, bildgivande tekniker, stentar och andra verktyg som inte främst verkar farmakologiskt. Här nöjer vi oss ofta med uppgifter om tekniska prestanda, tillförlitlighet och säkerhet, eller surrogatmått för effekt (se Vetenskap & Praxis nr 3-4/2000), i stället för att fråga efter jämförelser av dokumenterad nytta i termer av minskad dödlighet och sjuklighet, och ökad livskvalitet.

Det är som att välja tvättmaskin enbart utifrån dess tekniska egenskaper utan att kontrollera vilken maskin som ger bäst tvättresultat och är mest prisvärd.

I rutinsjukvård är det därför inte bara möjligt utan också vanligt att nya tekniska metoder införs utan att nyttan för patienten har jämförts i stora randomiserade studier. Inte ens när det gäller produkter med så kallad \"hög riskpotential\" måste patientnyttan ha dokumenterats i sådana undersökningar.

Ny medicinteknik kan i princip vara sämre för patienten än den befintliga. Innan en medicinteknisk produkt får marknadsföras inom EU måste den visserligen CE märkas. Men märkningen innebär i princip bara att tillverkaren garanterar att tekniken fungerar som avsett. Märkningen säger inget om överlevnad, sjuklighet eller livskvalitet. Även mirakelmedicinska produkter, som magnetmadrasser,
kan vara CE-märkta.

Det behövs inte mycket fantasi för att inse att ickefarmakologisk teknik kan ha lika dramatiska hälsoeffekter som många läkemedel. De medicinska och ekonomiska följderna av ineffektiv teknik kan förstås vara lika allvarliga som av ineffektiva läkemedel.

SBU Alert gör tidiga utvärderingar av nya metoder, bland annat medicinsk teknik. Men här handlar det inte om något formellt godkännande, utan en granskning av kunskapsläget. Och Alert-rapporterna är bara ett litet bidrag till den kunskap som behövs. Medan det finns kanske 8 000 läkemedel i världen har antalet medicintekniska produkter uppskattats till en halv miljon.

Det är hög tid att vi rutinmässigt börjar ställa samma kritiska frågor om apparater som om piller. Inte bara metodernas säkerhet utan också deras nytta måste jämföras.

Ragnar Levi, redaktör