Luckor stimulerar tandvården att forska

SBU:s kliniska experter och utredare har hittills ringat in 350 vetenskapliga kunskapsluckor från Nationella riktlinjerna för vuxentandvård. SBU-projektet har väckt stort intresse hos forskningsråd och enskilda forskare och nu pågår även arbete för att identifiera kunskapsluckor inom barntandvården. Syftet är att stärka den odontologiska forskningen i Sverige på viktiga områden där det behövs nya studier.

– Vi måste förvalta de här resultaten och bidra till att de kliniska forskningsinsatserna gör största möjliga nytta, säger Björn Klinge, ledamot i SBU:s nämnd och professor vid institutionen för odontologi på Karolinska institutet.

Alla kunskapsluckor listas i en databas på www.sbu.se.

SBU samarbetar också med Vetenskapsrådet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges tandläkarförbund för att stärka forskningen inom tandvården i Sverige. Vetenskapsrådet utlyser bland annat forskningsmedel för patientnära forskning som inriktas på kunskapsluckor.
Rådet finansierar också en nationell forskarskola i odontologisk vetenskap. Anslaget är femårigt med plats för 20 doktorander. Forskarskolan är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Umeå universitet, Malmö högskola, Göteborgs universitet och Sveriges Kommuner och Landsting.

SBU:s projekt om vetenskapliga kunskapsluckor är ett regeringsuppdrag. Projektet ska lyfta fram metoder i vården där evidensläget är oklart. Syftet är att peka på metoder som skulle behöva undersökas i kliniska studier, så att man kan dra slutsatser om nyttan och riskerna.

– Efter SBU:s rapporter om rotfyllning och tandförluster vet vi att det finns stora vetenskapliga kunskapsluckor inom tandvården. Därför satsar vi lite extra på det området just nu, säger Frida Mowafi, utredare i projektet.

SBU:s databas om otillräckligt utvärderade medicinska metoder och kunskapsluckor finns på www.sbu.se.