Lösliga fibrer och bakterier kan lindra vid irritabel tarm

Vissa slags fibrer kan hjälpa vid irritabel tarm med förstoppning. Detta har fått vetenskapligt stöd i en systematisk litteraturöversikt, det vill säga en samlad granskning av de studier som finns på området.

Men resultatet gäller bara lösliga fibrer, det vill säga fibrer som kan jäsas av bakterier främst i tjocktarmen. Olösliga fibrer har inte visats påverka symtomen.

Orsaken är inte känd. Hypotesen är att lösliga fibrer har effekt genom att de kortkedjiga fettsyror som uppstår vid jäsning motverkar inflammation och att jäsningen påverkar bakteriefloran i tarmen.

Lösliga fibrer finns i havregryn, korngryn, psylliumfrön, grönsaker och frukt. Godkända receptfria preparat med lösliga fibrer är Vi-Siblin, Vi-Siblin S, Lunelax och Husk Lindroos.

Vilket symtom som dominerar vid IBS kan variera, och det är inte alla studier som har delat in försökspersonerna i undergrupper utifrån symtom. Därför går det inte att avgöra vilka personer med IBS som har mest nytta av fibrer.

SBU påpekar också att studierna mestadels har gjorts inom specialistvård. Resultaten gäller därför patienter som har kraftigare symtom än vad som är vanligt inom svensk primärvård.

Den systematiska litteraturöversikt som SBU har kommenterat gjorde ingen utvärdering av betydelsen av dos (mängd) när effekten av fibrer analyserades.

Även så kallade probiotika, det vill säga vissa mikroorganismer, kan lindra symtom vid IBS även om effekten i genomsnitt är liten. Probiotika finns i livsmedel som yoghurt eller filmjölk eller mer koncentrerat i kapslar.

Men det är oklart vilka arter, stammar eller kombinationer av probiotika som har bäst effekt. Och det finns inga enkla kliniska tester av bakteriefloran hos en person som skulle kunna förutsäga om probiotika kommer att ha effekt. Det vetenskapliga underlaget räcker inte heller för att avgöra vilka produkter eller mängder som behövs.

Effekten av ämnen som kallas prebiotika är också oklar. Prebiotika är beståndsdelar i kosten som inte bryts ner men som skulle kunna stimulera tarmbakterierna, till exempel inulin, en kolhydrat av typen polysackarid. Studierna är för få. Detsamma gäller kombinationer av pro- och prebiotika, så kallade synbiotika.

När det gäller behandling av så kallad funktionell förstoppning med fibrer eller mikroorganismer går det inte att dra slutsatser eftersom det finns för få studier. Samtidigt är det i praktiken svårt att dra gränsen mellan funktionell förstoppning och IBS med förstoppning. [RL]

Irritabel tarm

Sjukdomen IBS, irritable bowel syndrome, innebär episoder av smärta eller obehag i buken i kombination med avföringsproblem, till exempel diarré eller förstoppning, som inte kan förklaras av biokemisk förändring eller förändring i vävnaden i mag-tarmsystemet. Vilka symtom som är mest framträdande varierar, och diagnosen innefattar olika undergrupper. IBS är en vanlig mag-tarmsjukdom och förekommer oftare hos kvinnor.

Kommentar

Kommentaren om fibrer vid IBS finns på www.sbu.se.

Sakkunnig: med dr och universitetslektor Pontus Karling, Umeå universitet, överläkare vid Medicincentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.

Den systematiska översikt som kommenteras är:
Moayyedi P, et al. The effect of fiber supplementation on irritable bowel syndrome: a systematic review and meta-analysis. Am J Gastroenterol 2014;109:1367-74.

Kommentaren om probiotika vid IBS finns också på www.sbu.se.

Sakkunnig: Docent Susanna Walter, specialistläkare, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet.

Den systematiska översikt som kommenteras är: Ford AC, et al. Efficacy of prebiotics, probiotics, and synbiotics in irritable bowel syndrome and chronic idiopathic constipation: systematic review and meta-analysis. Am J Gastroenterol 2014;109:1547-61.

Kontaktperson på SBU för båda kommentarerna:
mikael.nilsson@sbu.se