Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Leif Rentzhog – Evidensbaserad urolog och SBU-informatör

Efter drygt tre års arbete att samla in och värdera all tillgänglig dokumentation om urinkontinens presenterades resultatet den 26 januari för hundratalet specialintresserad vårdpersonal. Docent Leif Rentzhog som lett arbetet förvånade publiken med åkommans omfattning, cirka en halv miljon drabbade och miljardkostnaden för hjälpmedel som blöjor. Samtidigt som egna aktiva metoder med blås- och knipträning verkar ge bra resultat till ringa kostnad. Leif har under åren med SBU ändrat inställning till vården och hans riktmärke för bästa möjliga resultat är i dag evidensbaserad vård.

Arbetet för SBU har gett mig ett annat förhållningssätt till sjukvården och en mer ödmjuk inställning till vad vi vet om det vi uträttar inom vården och hur tunt och bräckligt underlag vi egentligen står på, säger Leif. Sjukvårdsekonomin spelar numera mycket stor roll och har i dag vävts in i vårt dagliga tänkande, på gott och ont. Från början var SBU ganska anonymt men fick snabbt ett genomslag genom en del stora rapporter som \"ryggrapporten\" och \"preoperativa rutiner\", genom att de följdes upp på så många sjukhus. I dag möts man av en oerhörd tro på SBU, som ibland nästan känns skrämmande när man vet att folk tror att vi svarar för den enda sanningen, samtidigt som vi vet att även om det heter att vi sysslar med evidensbaserad medicin, handlar det ändå bara om att vi presenterar den bästa tillgängliga vetenskapliga evidensen.

Evidensbaserat missförstånd

Vid sidan om sitt ordinarie arbete som urolog i Sundsvall är Leif Rentzhog också en av SBU:s trettiotal informatörer. I den rollen möter han ofta missförstånd om evidensbaserad medicin.

En stor del av min tid som informatör går åt att förklara vad evidensbaserat är. Det måste inte alltid vara resultat baserade på högsta vetenskap med stora patientgrupper, dubbelblinda kontroller och randomisering, utan är bara resultat baserade på det bästa underlag som stått till förfogande. En viktig uppgift för oss är att hålla kurser, främst med de unga läkarna, att hitta i databaser, leta på ett evidensbaserat vis och ställa rätt frågor. Det är nog hälften av SBU informatörens uppgift.

I centrum med datorn

Datorerna betyder oerhört mycket för framtidens sjukvård. Själv var jag främmande för datorn bara för några år sen. Nu kan jag inte leva utan den. Tack vare datorn är jag mer i centrum av vad som händer vetenskapligt på mitt eget område, trots att jag finns på det lilla sjukhuset. På så vis har kanske universitetssjukhusets roll som informationscentrum redan spelats ut. Det går fort nu för tiden, men hastigheten hänger mycket på hur infor mationsfrågan hanteras i utbildningen av vår sjukhuspersonal. På flera orter bygger man nu upp speciell utbildning för att lära ut användning av databaser för att tilllämpa evidensbaserad medicin i det kliniska arbetet.

Stora kunskapsluckor

En konsekvens av att arbeta med ett omfattande faktamaterial som vid framtagande av en SBU rapport är att man snabbt ser att vi har stora kunskapsluckor och inser att sjukvården fortfarande i stor utsträckning bygger på gamla rutiner men också en inte sällan alltför optimistisk tro på de allra sista forskningsrönen.

Men evidensbaserad sjukvård kommer definitivt att föra forskningen och dess resultat närmare patienterna, jämfört med hur det är i dag. Det kommer också att sätta mer press på forskarsamhällets sätt att rapportera nya fynd. Det blir mindre om teoretiska beräkningar, t ex om en metod sänker blodtrycket ett par millimeter, än om hur patienten mår av behandlingen och om livskvaliteten blir bättre. Vi kommer inte att nöja oss med korta undersökningar utan kräva studier med långtidsresultat som är relevanta för hur vi ska behandla våra patienter även på sikt.