Landsting och kommuner ska främja evidens i vården

Sommaren 2004 beslutade Landstingsförbundets och Kommunförbundets styrelser om ett program med tio förslag på hur landsting, regioner och kommuner ska verka för evidensbaserad vård. Vetenskap & Praxis presenterar här ett sammandrag.

1. Gemensamt forum

Socialstyrelsen/SBU/Läkemedelsverket å ena sidan och landsting/regioner/ kommuner å den andra behöver ett gemensamt forum för att diskutera samverkan kring tillämpning av evidens.

2. Kunskapsfokus

Hälso- och sjukvården måste i högre grad ses som ett system av kunskapsorganisationer. Ansvaret för kunskapsbildning och -styrning måste öka. Patient/brukarnära FoU-arbete, klinisk forskningsverksamhet och folkhälsovetenskapligt forskningsarbete måste stimuleras. Det är viktigt att kunna formulera vårdfrågor, kliniska problem och systemfrågor som behöver studeras vetenskapligt.

3. Kompetens & struktur

Landsting och regioner bör dels tillsammans, dels var för sig utveckla kompetens och en organisation som främjar användningen av nationellt framtagna kunskapsunderlag och underlag för prioriteringar. Dels krävs signaler när ny kunskap motiverar att praxis ändras, dels behövs en bra struktur för att sprida sådan kunskap, exempelvis FoU-enheter eller regioncentra.

4. Implementering

Landsting/regioner behöver tillämpa forskningsbaserade metoder för förändring på ett systematiskt och uthålligt sätt. Ett antal metoder för systematiskt lärandestyrt för bättringsarbete har visat sig effektiva. Förändringskunskap på ledningsnivå är en nyckel faktor.

5. Uppföljning

Landstingen/regionerna bör förbättra och utveckla verktyg för systematisk uppföljning och jämförelse av medicinska resultat, kostnader, resursinsatser och praxis samt patientnytta. Detta utgör grunden för ett systematiskt förbättringsarbete.

6. Regionala insatser

Regional samverkan krävs för att hantera flödet av ny kunskap, omsätta den i god praxis och samordna vårdnivåerna. I detta arbete är det viktigt att kommunerna får möjlighet att delta. Regionsjukhus och regionkliniker ska samordna gemensamma vårdprogram när man anser att sådana behövs. Regionsjukhusen bör också driva frågor om nya vårdmetoder, vårdkvalitet och effektivitet.

7. Nätverk

Inom regionerna behövs medicinska nätverk som bidrar till en god klinisk praxis baserad på det kända kunskapsläget. Sådana nätverk finns redan på de flesta håll men de bör få ett tydligare uppdrag och ansvar för att redovisa uppdragets genomförande. Såväl specialiserad vård som primärvård och kommunal hälso- och sjukvård ska ingå.

8. Universitet

Landstingens/regionernas samspel med universitet och fakulteter behöver utvecklas. Dels bör universitet och fakulteter utveckla arbetet med att föra in kunskaper om EBM i relevanta utbildningar, dels bör landstingen och regionerna initiera FoU och klinisk forskning på områden där det behövs. Det kan ske genom att de aktivt engagerar sig i forskningsfondernas villkor och inriktning, aktivt utnyttjar ALF medlen och gör tydliga prioriteringar vid användning av FoU-medlen.

9. Kommunerna

Samspelet mellan landstingen och kommunerna måste utvecklas så att man finner arbetsformer som ökar kom¬munernas möjligheter att evidensbasera den kommunala hälso- och sjukvården.

10. Specialister

Landstingen/regionerna och kommunerna bör utveckla en tydligare och mer samordnad dialog med läkarnas och sjuksköterskornas specialistföreningar. Liksom de fackliga organisationerna är dessa betydelsefulla partner i diskussioner om implementering av ny kunskap genom utbildning och systematiskt förbättringsarbete.