Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Läkemedel vid schizofreni räddar liv
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Vården för personer med schizofreni kan förbättras. Ett pågående SBU-projekt visar nyttan av bättre läkemedelsval. Dessutom framhålls värdet av att främja individens sociala kontakter, medinflytande i vården och en hälsosammare livsstil.
Det finns vetenskapliga skäl att se över vilka läkemedel som rekommenderas vid schizofreni. Det visar SBU i en pågående utvärdering, vars systematiska översikt har avrapporterats till regeringen.
Antipsykotiska medel, som används både vid akut sjukdom och för att förebygga återfall, är kraftfulla. De räddar liv. Men i en del fall kan biverkningar leda till problem som diabetes, ofrivilliga rörelser eller kramper och förhöjda blodfetter. Dosen spelar ofta roll.
Klozapin, olanzapin och risperidon har bättre effekt på sjukdomssymtomen än äldre preparat. Klozapin minskar självmord jämfört med de flesta andra antipsykotiska medel. Eventuellt kan läkemedlet också minska samtidigt missbruk av alkohol, vilket är relativt vanligt vid schizofreni.
Många preparat leder till att man går upp i vikt. Störst viktökning ger klozapin. Omkring en av hundra som tar medlet får skador på benmärgen och de vita blodkropparna, vilket ökar risken för allvarliga infektioner.
Personer som har schizofreni upplever ofta diskriminering och social isolering – något som vården aktivt måste motverka. Att vården främjar god kontakt, medinflytande, kontinuitet och respekt i förhållandet mellan personal, patienter och närstående kan vara avgörande för individen.
Många behöver också hjälp med att sluta röka och att förbättra sina kost- och motionsvanor. Patienternas kroppsliga hälsa måste följas upp bättre, exempelvis med regelbunden EKG-kontroll. [RL]
Om rapporten
Publikationen "Om psykiatrisk diagnos och behandling – en sammanställning av systematiska litteraturöversikter" lämnades av SBU till regeringen i januari 2012. En mer utförlig rapport om läkemedelsbehandling av schizofreni kommer att publiceras under 2012.
Ur SBU:s rapport | Schizofreni
- Klozapin, olanzapin och risperidon har bättre effekt på psykotiska symtom vid schizofreni än äldre antipsykotiska läkemedel. Förekomsten av såväl allvarliga som mindre allvarliga biverkningar är olika hos olika läkemedel. Biverkningarna är vanligen dosberoende. Läkemedelsbehandling är generellt sett kostnadseffektivt, men det brister i jämförelser mellan enskilda preparat.
- För personer med svårbehandlad schizofreni är klozapin det läkemedel som har bäst effekt. Det minskar risken för självmordsbeteende och möjligen även risken för samtidigt alkoholmissbruk. Hos omkring en procent av patienterna ger dock klozapin biverkningar i form av drastiskt minskat antal vita blodkroppar, vilket ökar infektionsrisken och kan vara livshotande.
- Klozapin och olanzapin kan ge betydande viktökning, särskilt hos förstagångsinsjuknade. Risperidon ökar risken för stelhet, skakningar och på lång sikt ofrivilliga rörelser jäm-fört med de flesta av andra generationens antipsykotiska läkemedel.
- Det är viktigt att vården förebygger rökning, beroende av alkohol och droger samt låg fysisk aktivitet och ensidig kost hos personer med schizofreni. I genomsnitt lever personer med schizofreni 20 år kortare än befolkningen som helhet. Orsaken är självmord, hjärt-kärlsjukdomar och andra livsstilssjukdomar.