Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Läkemedel mot psykos används fortfarande fel
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Många äldre, dementa som är oroliga eller aggressiva får fortfarande läkemedel mot psykos, trots att de saknar psykotiska symtom och trots att behandlingen då ofta gör mer skada än nytta.
– Hos människor som redan har demens kan exempelvis haloperidol slå ut de sista återstående friska delarna av intellektuell förmåga, rörelseförmåga och känsloliv.
Det säger docent Ingvar Karlsson, Psykiatriska kliniken, Mölndals sjukhus, och understryker att SBU redan 1997 pekade på problemet.
– Risken är betydande att vi i personalen inte märker biverkningarna – vi tror att försämringen beror på sjukdomen och inte på läkemedlet, säger Ingvar Karlsson. Hos omkring 80 procent av dementa gamla som blir oroliga och aggressiva kan man hitta en utlösande orsak i omgivningen. Att påverka yttre faktorer bör vara den första åtgärden.
SBU:s rapport Behandling med neuroleptika betonade att oroliga gamla eller åldersdementa i princip inte ska ha sådana preparat – utom vid samtidig psykos eller delirium. Skälet är dels risken för förvirring och bestående biverkningar, dels att nyttan är liten.
– Men det är fortfarande en avsevärd del av förskrivningarna – kanske 30 procent – som gäller andra tillstånd än psykoser, till exempel demens, oro och ångest, säger Ingegerd Agenäs, apotekare och en av författarna till SBU-rapporten.
– Det är oroväckande att många gamla fortfarande får neuroleptika som ganska ofta ger svåra bieffekter.
Enligt Ingvar Karlsson förefaller vissa neuroleptika vara något bättre än haloperidol, nämligen melperon och risperidon. Risperidon är den enda som har indikationen allvarlig oro hos dementa. Sedan SBU-rapporten skrevs har två studier visat att haloperidol i viss utsträckning kan minska oro och aggressivitet vid demens, men endast i doser som ofta ger svåra biverkningar. Två studier visar ingen effekt över placebo.
– Nu är det hög tid att begränsa den här användningen. Framför allt måste vi följa upp effekterna om vi ändå förskriver medlen och undvika att långtidsbehandla oroliga äldre utan psykos.
– Med tanke på de bristande effekterna och riskerna för svåra biverkningar har varken Läkemedelsverket eller Socialstyrelsen agerat tillräckligt kraftfullt för att begränsa bruket av traditionella neuroleptika.