Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Kotfraktur – Ovisst om cementfyllning hjälper bensköra bättre än gängse vård
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Det går inte att säga om behandling med cementinjektion är bättre än placebo eller sedvanlig behandling för patienter som har fått fraktur i ryggkotor till följd av benskörhet. Cement läcker ofta under behandlingen, men det är oklart hur detta påverkar hälsan.
Frakturerade och hoptryckta ryggkotor kan fyllas med bencement för att göras mer stabila. Syftet är att de ska orsaka mindre smärta. I en aktuell rapport granskar SBU den samlade forskningen om metoden, som kallas perkutan vertebroplastik. Granskningen omfattar även en variant på ingreppet, ballongkyfoplastik, där kotans höjd återställs med hjälp av en liten ballong innan cement sprutas in.
Räcker inte
Sammantaget räcker det vetenskapliga underlaget inte för att avgöra om vertebro- och ballongkyfoplastik ger mindre smärta, bättre funktion och högre livskvalitet än simulerad operation (placebo) eller sedvanlig behandling, det vill säga smärtlindring, omvårdnad och gradvis rörelseträning, ofta med hjälp av en sjukgymnast. Placebogruppen får lokalbedövning mot den skadade ryggkotan, men ingen cementfyllning.
Eftersom det saknas kunskap om hälsoeffekterna, går det inte heller att avgöra om metoderna är kostnadseffektiva. För att kunna bedöma metodernas nytta och risker behövs systematisk uppföljning, till exempel i ett nationellt kvalitetsregister.
Läcker ofta
Flera studier visar att det är vanligt att cement läcker under både vertebroplastik och ballongkyfoplastik. Patienten känner sällan av läckaget, och dess betydelse för hälsan är oklar. Om ett cementfragment kommer in i blodet och ger en propp i lungkärlen kan det vara farligt.
I Sverige drabbas 15000 personer varje år av kotkompression. Orsaken är ofta benskörhet. Smärtan kan bli så svår att den som drabbas blir sängbunden under en längre tid. Det ger i sin tur stor risk för fler benskörhetsfrakturer och även andra komplikationer som lunginflammation och blodproppar.
Rapporten är en uppdatering av SBU:s rapport från 2007. Sedan dess har nya forskningsresultat tillkommit. [JT, RL]
Slutsatser bencement i kotor
- Det går inte att avgöra om perkutan vertebroplastik respektive ballongkyfoplastik vid symtomgivande kotfrakturer beroende på benskörhet leder till bättre behandlingsresultat än icke-kirurgisk behandling respektive ”sham-operation”. Studier som prövat perkutan vertebroplastik gentemot ”sham-operation” tyder på att behandlingarna ger jämförbara resultat.
- Cementläckage är vanligt förekommande vid genomförandet av båda metoderna. Det ger oftast inga symtom men den kliniska betydelsen av sådant läckage är ofullständigt känd.
- Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt avseende kostnadseffektiviteten för ballongkyfoplastik och perkutan vertebroplastik.
- Randomiserade och blindade prövningar bör utföras, men dessa är förenade med avsevärda metodologiska problem. Bedömning av metodens effekter och risker på längre sikt förutsätter systematisk uppföljning, t ex genom ett nationellt kvalitetsregister.
Till rapporten Perkutan vertebroplastik och ballongkyfoplastik vid ryggsmärta på grund av kotkompression som orsakats av osteoporos