Karies – Populäraste metoden ger säkraste skyddet

Kariesskydd kan betyda allt från sockerersättning i kosten till metoder att avlägsna tandbeläggningar eller försegla fåror på tandytan. Inom tandvården råder oenighet om vilket som är bäst, och praxis varierar. När SBU bad 1000 tandläkare att föreslå områden som behöver utvärderas vetenskapligt hamnade kariesprevention högt på listan.

Bäst bevis för barn

I rapporten Att förebygga karies (2002) granskas systematiskt och kritiskt det vetenskapliga underlaget för de olika metodernas skyddande effekt.

– Det bästa underlaget finns för metoder att förebygga karies på permanenta tänder hos barn mellan 6 och 13 år, berättar Susanna Axelsson, samordnare för SBU-projektet.

– Rapporten visar att det finns starka bevis för att fluortandkräm motverkar karies hos barn och ungdomar. Ju högre fluorkoncentrationen är, desto bättre blir skyddet.

Fluorsköljning gör ingen nytta hos dem som redan använder fluortandkräm dagligen.

– Fluorsköljning för barn förekommer på flera håll i landet, säger Ingegerd Mejàre. Hon är övertandläkare vid Eastmaninstitutet i Stockholm och medverkar i SBU:s projekt.

– Kollektiv fluorsköljning bedrivs framför allt i områden med hög kariesförekomst hos skolbarnen, tillägger hon.

– Kanske borstar dessa barn inte tänderna varje dag, och då kan eventuellt fluorsköljning ha en kariesförebyggande effekt – men det vet vi inte, det har vi inget vetenskapligt belägg för.

Därför är det viktigt att sådana aktiviteter utvärderas i välgjorda studier.

– Detsamma gäller försegling av tandfåror, "plastning", en metod som i vissa landsting används på alla sexåringars nya kindtänder.

– Vår genomgång visar att det vetenskapliga underlaget är bräckligt för att det i praktiken gör nytta att \"plasta\" kindtänderna på alla barn, säger Ingegerd Mejàre.

Däremot har fluorlack bevisad tilläggseffekt på permanenta tänder hos unga. Under många år blev tandhälsan klart bättre i Sverige. Särskilt under 1970-talet minskade karies markant hos barn och ungdomar. I dag har hälften av alla unga i Sverige vare sig fyllningar eller synliga "hål". Ändå är karies fortfarande ett stort hälsoproblem. Det gäller till exempel invandrar- eller flyktingbarn som levt under svåra yttre förhållanden, och vuxna som inte fick förebyggande vård som unga.

Tydligt problem

– Vi vet väldigt lite om hur karies bäst förebyggs hos gamla och sjuka, säger Susanna Axelsson.

– Eftersom sjukdom och medicinering ökar risken för karies är det en utsatt grupp.

SBU:s projektgrupp har granskat omkring 900 vetenskapliga artiklar med avseende på bevisvärde och behandlingseffekt. Slutsatserna i rapporten bygger på de studier som hade ett högt eller medelhögt bevisvärde.

– Karies förekommer ju i alla åldrar, och kunskapsluckorna är stora vad gäller vuxna och äldre, konstaterar Susanna Axelsson.