Karies – laser är dyrare än borr och det är inte visat om fyllningarna håller

Det finns ett visst stöd för att laser fungerar lika bra som borr för att ta bort kariesskadad vävnad och förbereda för tandfyllning. Och i fråga om komfort verkar patienter föredra laser framför borr – åtminstone vuxna personer. Hur det förhåller sig med barn är oklart.

Men lasermetoden, som också kallas fotoablation, kan ta 2–3 gånger längre tid, och det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma hur pulpan påverkas eller hur hållbara fyllningarna blir.

De slutsatserna drar SBU i sin granskning av lasermetoder för att avlägsna karies.

Ofta obehagligt

I teorin är laser en tilltalande möjlighet. Att ta bort karies upplevs ofta som obehagligt och kan göra ont, särskilt vid djupa skador nära pulpan. En del av obehaget är kopplat till ljudnivån och vibrationerna från den mekaniska borren. Laser är tystare och vibrerar mindre. Det har också hävdats att laser skulle vara mindre smärtsamt och att behovet av lokalbedövning därmed skulle minska för vissa patienter. Totalt beräknas dock laserbehandling vara mer tidskrävande.

Det kan finnas andra problem med metoden. Ibland måste tandersättningsmaterial tas bort för att man ska komma åt en kariesskada under en fyllning. Så kallad erbiumlaser kan inte ta bort fyllningar och kronor av metall eller keram. Metoden klarar visserligen av att avverka fyllningsmaterial i komposit och cement, men det finns indikationer på att laser kanske lämnar mer rester av kompositmaterial.

Ökad kostnad

För att ge en uppfattning om de hälsoekonomiska aspekterna har SBU gjort en kalkyl av vårdkostnader och effekter. En laserutrustning kostar mellan 550000 och 630000 kronor i inköp. Om tandläkaren använder laserutrustningen fem till tio gånger per arbetsdag, ökar kostnaden med 300 kronor per kariesbehandling jämfört med borr. Eftersom metoderna är likvärdiga när det gäller att ta bort karies, blir laser det mindre kostnadseffektiva alternativet.

Men om man tar hänsyn till att laser kan vara en mindre smärtsam metod, och räknar med att vuxna patienter är beredda att betala minst 300 kronor för att det gör mindre ont, skulle laser kunna vara mer kostnadseffektivt än borr.

I teorin skulle lasermetoderna också kunna göra det möjligt att spara tandvävnad så att fyllningar inte behöver göras om lika ofta. På sikt skulle kostnaderna för patient och samhälle i så fall minska.

Men än så länge finns inga välgjorda studier som är tillräckligt långvariga för att kunna dra slutsatser om fyllningarnas livslängd.

Tandlaser är inte helt ny som metod men håller nu på att spridas i Sverige. Idag finns ett hundratal användare i landet. Det är dock oklart hur många som utnyttjar utrustningen för att ta bort hårdvävnad. [RL]

SBU:s bedömning av kunskapsläget

Karies är den vanligaste orsaken till tandvärk och tandförlust. Laser är en ny metod för att avlägsna tandhårdvävnad som skadats av karies.

• Laser är likvärdig med borr för att avlägsna kariesskadad tandhårdvävnad (Evidensstyrka 3)*.
• Det tar längre tid att avlägsna kariesskadad tandhårdvävnad med laser än med borr (Evidensstyrka 3)*.
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för att bedöma laserbehandlingens påverkan på tandens pulpa.
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för att bedöma fyllningens livslängd efter laserbehandling.
• Vuxna patienter föredrar behandling med laser framför borr (Evidensstyrka 3)*, men det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för att bedöma hur barn upplever laserbehandling.
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för att dra säkra slutsatser om metodens kostnadseffektivitet. Eftersom metoden bedöms vara likvärdig med borr för att avlägsna kariesskadad tandhårdvävnad, men är klart dyrare, kan den inte med dagens kostnader betraktas som kostnadseffektiv.

Till rapporten Laser vid avlägsnande av karies