Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Kan små blodpumpar lösa hjärtbristen?
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Kronisk hjärtsvikt är en vanlig sjukdom med hög dödlighet. Sedan lång tid har det funnits förhoppningar om att kunna utveckla konstgjorda hjärtan. Utvecklingen av mekanisk behandling vid hjärtsvikt följer två parallella linjer. Den ena gäller framtagning av pumpar som helt kan ersätta patientens sjuka hjärta (TAH, Total artificial heart). TAH har hittills använts i liten utsträckning för korttidsbehandling. Den andra och mer lovande utvecklingen rör olika former av pumpsystem för avlastning av hjärtat, där pumpar parallellkopplas till hjärtat.
Pumparna
Systemen består av olika former av centri-fugalpumpar, deplacementpumpar, samt axialflödespumpar. Kombinationer av dessa system kan förekomma men är sällsynta. Huvuddelen av drivenheterna till dessa pumpar är belägna utanför kroppen. Sedan slutet av 80-talet finns två stycken implanterbara system för kliniskt bruk, HeartMate® (TCI, USA) samt Novacor® (Baxter, USA).
Det största intresset är idag riktat mot axialflödespumpar baserade på Archimedes skruvteknik. En stor fördel är att denna typ av pump inte är större än en tumme och således kräver ett klart mindre kirurgiskt ingrepp vilket förmodas ge betydligt färre postoperativa komplikationer. Den låga energiförbrukningen ökar möjligheterna att placera kraftkällan i patientens kropp. Härigenom ökar möjligheterna att använda tekniken för långtidsbruk.
Patienterna
Uppskattningsvis har 200 000–250 000 personer i Sverige sjukdomen kronisk hjärtsvikt. Flertalet av dessa är äldre än 65 år. Den årliga kostnaden för vård och behandling beräknas uppgå till ungefär en miljard kronor. Behandlingen är i de allra flesta fall farmakologisk. Hos en liten del av patienterna, där inte läkemedel räcker eller ger svåra biverkningar och hjärtsvikten är mycket svår, återstår hjärttransplantation eller någon typ av mekanisk behandling. Den begränsade tillgången på organ möjliggör på sin höjd 10 hjärttransplantationer per miljon invånare i Sverige varje år. Betydligt fler patienter med svår hjärtsvikt bedöms dock ha nytta av en hjärttransplantation. En förutsättning för att kunna tillfredsställa detta vårdbehov är en radikal ökning av antalet donatorer eller tillgång till ett säkert mekaniskt cirkulationsstöd till en rimlig kostnad.
SBU Alerts bedömning
Mekanisk behandling av kronisk hjärtsvikt med hjälp av hjärtpumpar används idag i liten skala i Sverige för patienter som väntar på hjärttransplantation. Den dominerande tekniken är att använda pumpen som ett stöd för patientens hjärta. Frågan om att även använda metoden för långtidsbruk för patienter för vilka transplantation inte är lämpligt har aktualiserats. Idag finns det ringa kunskap om effekterna vid korttidsanvändning. Det finns ingen vetenskaplig uppföljning av långtidsbehandling.
Det största intresset avseende långtidsanvändning med mekanisk behandling knyts till en ny typ av små pumpar som börjat prövas på ett litet antal patienter. Idag finns det inga data om patientnytta eller kostnader för den nya typen av pumpar. Om planerade utvärderingar visar att den nya tekniken kan påverka patienternas överlevnad och livskvalitet på ett positivt sätt och till en rimlig kostnad i förhållande till dagens metoder kan den nya typen av hjärtpumpar få mycket stora konsekvenser för sjukvården.