Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Kan placebo påverka hälsan? Trons och tankens kraft
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Vissa forskare hävdar att förväntningar – positiva och negativa – kan hjälpa eller stjälpa vårdens behandlingsförsök. Hopp om bättring och rädsla för biverkningar skulle kunna påverka behandlingsresultatet. En ny bok som bygger på en SBU-konferens om placebo diskuterar frågan.
– I sjukvården påstås ofta att placeboeffekten är 35 procent. Men siffran är missvisande, säger docent Erik Hägg, en av författarna i antologin Placebo (Liber, 2000), som bygger på en SBU-konferens.
\"Är en skröna\"
– Siffran är en skröna från 1950-talet, då Journal of the American Medical Association, JAMA, publicerade en osystematisk sammanställning av ett snävt urval studier. Redan då sågs en mycket stor variation i resultaten – ändå har medelvärdet 35 procent felaktigt kommit att hänga kvar.
– En annat vanlig brist i litteraturen om placebo är att det saknas en obehandlad jämförelsegrupp. I stället förutsätter man att hela förändringen i placebogruppen är en placeboeffekt. Då förbiser man att det kan finnas spontana variationer och ett så kallat naturligt sjukdomförlopp.
Senare forskning pekar i stället på att placeboeffekter varken är stabila eller förutsägbara och att de kan variera kraftigt från en situation till en annan. Länge trodde man också att bara vissa, särskilt mottagliga individer – på engelska kallade placebo responders – förbättras.
– Den teorin har inte bekräftats av senare forskning, säger Harry Boström, professor emeritus och en av personerna bakom antologin.
– Trots försök att hitta den gemensamma nämnaren hos placebo responders har man inte lyckats. Varken intelligens, utbildning, personlighet eller sociala förhållanden kan förutsäga placeboeffekten hos den enskilda individen.
Ifrågasätter effekten
Själva begreppet placebo har ifrågasatts eftersom det är svårt att definiera. Vissa forskare ställer också frågan om huruvida placeboeffekt över huvud taget finns.
Asbjørn Hrobjartsson, läkare och doktorand vid Nordiska Cochranecentret och Köpenhamns universitet, har nyligen granskat 130 randomiserade studier där både en placebogrupp och en obehandlad grupp har ingått.
Studierna rör 40 olika sjukdomstillstånd. Sammanställningen ingår i hans avhandling på området som ännu inte är publicerad.
– De här undersökningarna visar ofta en mycket liten skillnad mellan den obehandlade gruppen och placebogruppen, kommenterar Asbjørn Hrobjartsson.
– Min slutsats är att tidigare studier ofta har övervärderat placeboeffektens storlek. I många fall är skillnaden så liten att den knappast kan vara kliniskt relevant.
– Men en statistiskt säkerställd effekt av placebo har visats exempelvis på smärta, i undersökningar som har mätt dess svårighetsgrad, tillägger han.
Boken Placebo ställer de grundläggande frågorna: Finns placeboeffekten? I så fall, vari består den, hur kan den förklaras och vilken roll spelar den i vården
Olika aspekter presenteras – medicinska, kirurgiska, psykiatriska, idéhistoriska, etiska och juridiska.
En rad namnkunniga personer har bidragit med avsnitt i boken: Marie Åsberg, Martin Ingvar, Thomas Ihre, Karin Johannisson, Povl Riis, Tor Waaler och Olof Edhag.