Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Kan forskningen förbättra vården?
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Jag minns ett klinikmöte där hela personalen hade samlats för att lyssna till Det Nya Konceptet. En engagerad, kostymklädd man i yngre medelåldern talade till oss med ljusblå blick och färgglada OH-bilder. Han talade om flöden, processer, utveckling och paradigmskiften.
De flesta av oss satt där pliktskyldigast och tänkte på patienten på sal 6:3 eller 5:4 eller 2:2. En del tänkte säkert på middagsmaten. Få tänkte på Konceptet och ännu färre kände sig berörda. Biip, biip. Räddad av sökaren. Tillbaka till verkligheten, den som han talade om.
Jag tror att många som hör begreppet evidensbaserad sjukvård för första gången får samma tanke. Någon har varit utomlands, tänker de. En engagerad, kostymklädd man i yngre medelåldern har varit i England eller USA på konferens och på en färgglad OH-bild läst evidence-based medicine. Nu är det här. Ännu ett Koncept som lovar runt och håller tunt.
Men hittills har de bara delvis haft rätt. Visst finns det väl entusiaster som har försökt sälja begreppet som om det vore ett läkemedel, och visst har väl en och annan verklighetsbefriad byråkrat eller arrogant akademiker hävdat att nu ska vi sluta med all vård som inte bygger på randomiserade studier.
Men farhågorna har ändå inte riktigt besannats, och den här gången tycks även kritiken mot Konceptet vara annorlunda. Invändningarna riktar sig inte mot själva idén – att använda bästa möjliga vetenskapliga underlag för de beslut som fattas i vården. Snarare har misstron riktats mot dem som tror att evidensbaserad sjukvård skulle befria oss från vårt eget beslutsfattande, eller att den samlade forskningen skulle ge definitiva svar på hur varje enskild patient ska behandlas. Många insatser går inte att undersöka i randomiserade undersökningar men kan ändå vara väsentliga för patientens hälsa.
En ledare i tidskriften British Medical Journal konstaterade nyligen att om evidence-based medicine ska fungera så behövs det också "medicine-based evidence". Forskarna måste alltså ställa kliniskt relevanta frågor och anpassa sina studier efter den kliniska verkligheten - inte tvinga in verkligheten i sina studier.
Trots invändningarna kvarstår faktum att systematiskt granskade studier och sammanvägda forskningsresultat erbjuder ett mer tillförlitligt vetenskapligt beslutsunderlag än vi någonsin har haft tidigare. I kombination med omdöme, inlevelseförmåga och praktisk erfarenhet kan EBM förbättra vården. Inte annars.
Ragnar Levi