Innan skadan är skedd

Sjukvården strävar efter att så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet ställa diagnos och behandla sjukdom. Eftersom gränsen mellan friskt och sjukt är flytande ligger det nära till hands att ansvaret för att förebygga sjukdom överlåts på sjukvården.

Men sjukvårdens verktyg är främst medicinska – och det är inte alltid lämpligt att använda medicinska insatser i förebyggande syfte. Mer sjukvård behöver inte leda till bättre folkhälsa.

Det finns dock historiska exempel på vårdinsatser som anses ha varit avgörande i det förebyggande arbetet. Visserligen är orsakssambanden svåra att påvisa i efterhand, men mycket tyder ändå på att insatserna gjorde stor nytta.

När Sverige minskade dödligheten i barnsängsfeber spelade handhygien och användningen av bakteriedödande medel vid barnbördshusen en stor roll, liksom utbildningen av professionella barnmorskor.

Minskningen av livmoderhalscancer tillskrivs ofta den hälsoundersökning som kallas "Pap smear".

Vaccinationer mot polio och smittkoppor utrotade sjukdomarna och utfördes av vårdpersonal.

Allt detta och mycket mer har sjukvården bidragit till. Men stora delar av det förebyggande arbete som i dag återstår i vårt land kräver insatser utanför sjukvården.

Det kan exempelvis gälla sociala missförhållanden, ekonomisk resurssvaghet, dåliga kostvanor, bristande fysisk aktivitet, skadliga arbetsmiljöer, arbetslöshet, riskfyllda trafikmiljöer och trafikbeteenden, missbruk och våld. Alla dessa faktorer kan få allvarliga följder för hälsan, men bör förebyggas snarare genom socialpolitiska än medicinska åtgärder.

Utbildning viktigare

Utbildning, stadsplanering, trafikövervakning och brottsförebyggande verksamhet kan i dag vara viktigare för folkhälsan än många förebyggande medicinska insatser.

Oavsett vem som står för de förebyggande åtgärderna, är det grundläggande att de ska bygga på fakta, inte på spekulationer. Kunskaperna kan till exempel gälla dels hälsoriskernas storlek, dels effekter respektive bieffekter av olika metoder för att påverka riskerna. Det behövs också en bedömning av kostnaderna för de förebyggande åtgärderna i förhållande till nyttan.

Samsyn och samarbete

Flera framgångsrika förebyggande insatser i Sverige har präglats av en samsyn hos och samarbete mellan olika aktörer, till exempel när det gällde att förebygga barnsängsfeber, barnolycksfall och spridning av tuberkulos. Olika sektorer i samhället strävade mot samma mål och samverkade för en bättre folkhälsa.

I förordet till SBU:s nya bok om förebyggande arbete heter det: "Prevention lönar sig – om den är baserad på kunskap och inte enbart på tro, och om den utnyttjar alla samhälleliga resurser och inte enögt vänder sig till sjukvårdens i och för sig stora men inte alltid i detta sammanhang lämpade resurser."

Det är inte sjukvården som ska ta hand om alla hot mot hälsan. Många sjukdomar kan förebyggas och mycket lidande sparas genom insatser utanför den medicinska sektorn.