Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Ingen skillnad i hållbarhet efter 5 år mellan tre vita tandfyllningsmaterial
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Denna kliniska jämförelse visar att det efter 5 år inte är någon skillnad i hållbarhet mellan Klass III-fyllningar gjorda i kompomer, resin-modifierad glasjonomer eller konventionell komposit. Önskas en perfekt estetik är den konventionella kompositen bäst.
Konventionella kompositer och glasjonomercement har använts som vita fyllningsmaterial i framtandsområdet sedan tidigt 70-tal. På senaste år har det från dessa utvecklats nya hybrida fyllningsmaterial med syftet att förbättra de kliniska egenskaperna. Till dessa nya material räknas resin-modifierade glasjonomerer (RMGIC) och kompomerer, ett polysyra- modifierat komposit-material.
Denna kliniska studie redovisar intraindividuella jämförelser av hållbarheten i 5 år för tre material; ovanstående två hybridmaterial (Dyract, DeTrey/Dentsply och RMGIC, Fuji II LC) samt en konventionell komposit (Pekafill, Bayer). Totalt utfördes 154 Klass III fyllningar på 50 patienter (3372 år). Fyrtiofyra patienter erhöll, var och en, minst tre Klass III- fyllningar restaurerade med minst en av alla tre undersökta materialen och utförda av samma operatör.
Resultaten visar att det efter 5 år inte är någon skillnad i hållbarhet mellan materialen. Endast 15 av 144 restaurationer var misslyckade. Två fyllningar hade frakturerat, tre hade ersatts pga sekundärkaries och två hade oacceptabel färgmatch. Ytterligare åtta fyllningar hade oacceptabel färg men ingen av patienterna ville byta ut dem. Fraktur av det incisala emaljhörnet observerades i anslutning till 10 restaurationer. Ingen signifikant skillnad i sekundärkaries förelåg mellan materialen. Kompositen befanns vara det material som var estetiskt bäst efter 5 år in vivo.
Sammanfattningsvis visar studien att alla tre materialen fungerade tillfredsställande under 5-årsperioden. När en perfekt färgmatchning krävs är konventionell komposit att föredra.
Källa
van Dijken Jan WV. Longevity of new hybrid restorative materials in class III cavities. Eur J Oral Sci 107:215-219, 1999.