Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Hur styrs blodsockret bäst vid diabetes?
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Tar kroppen mindre skada om ett förhöjt blodsocker behandlas extra intensivt? Och vilken nytta gör patientutbildning? Det är två huvudfrågor i SBU:s pågående projekt om diabetes.
Undan för undan har riktlinjer för behandling av diabetes sänkt gränserna för ”optimal” respektive ”acceptabel” kontroll av blodsockret.
– I dag är det bara en minoritet av alla som har diabetes som uppfyller internationellt satta gränsvärden för ett av de vanligaste måtten på den långsiktiga blodsockerkontrollen – så kallat glykerat hemoglobin, HbA1c, i blodet.
Det säger Bo Freyschuss, endokrinolog och projektledare på SBU.
– För många patienter är det mycket svårt att uppnå målen, och frågan är vad detta betyder för deras hälsa. Skulle de ha nytta av en intensivare behandling? Ökar då risken för att blodsockret tidvis blir alldeles för lågt?
Ta eget ansvar
I praktiken handlar god kontroll av blodsockret inte bara om hur den medicinska behandlingen läggs upp. Att individen tar eget ansvar för behandlingen är helt nödvändigt och innefattar både medicinering och en hälsosam livsstil. Men detta förutsätter kunskap.
– Att utbilda personer med diabetes borde vara ett viktigt inslag för att öka hälsa och livskvalitet hos individen. I förlängningen skulle detta också påverka vårdkostnaderna.
Därför är en av de frågor som SBU utreder om de som har genomgått grupputbildning eller individuell utbildning får högre livskvalitet, lägre HBA1c, ökad fysisk aktivitet och minskad kroppsvikt.
Ytterligare en metod som SBU utvärderar är nyttan av att testa sitt eget blodsocker. Täta kontroller av blodsockret förutsätter att personer med diabetes sköter mätningen själv med hjälp av teststickor.
– Det vi bland annat vill ta reda på är vilken nytta teststickorna gör i förhållande till vad de kostar, säger Bo Freyschuss. Vid insulinbehandling måste man kunna kontrollera sitt blodsocker, men vid diet- och tablettbehandling är läget mer oklart. [RL]
Om projekten
Metabol kontroll vid diabetes, Självtestning av blodsocker. Projektledare: med dr Bo Freyschuss, freyschuss@sbu.se.
Patientutbildning vid diabetes. Projektledare Sophie Werkö, werko@sbu.se. Beräknad publicering februari 2009.
