Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Hur säkert kan olika metoder upptäcka eller utesluta Alzheimer?
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Varken EEG eller test för ApoEe4 fungerar bra när det gäller att ställa diagnosen Alzheimer, enligt SBU:s granskning av olika diagnosmetoder.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. När diagnosen ska ställas ger olika metoder besked med olika grad av säkerhet. En bra metod ska vara tillräckligt känslig för att missa så få sjukdomsfall som möjligt och samtidigt vara så träffsäker att den ger så få falsklarm som möjligt. I SBU-rapporten om demenssjukdomar (2006) har projektgruppen analyserat metodernas förmåga att på ett korrekt sätt dels fastställa diagnosen Alzheimer, dels utesluta sjukdomen.
I tabellen till vänster gäller: ju högre siffervärde (positiv likelihoodkvot), desto säkrare svar när sjukdom ska fastställas.
I tabellen till höger gäller däremot: ju lägre siffervärde (negativ likelihoodkvot), desto säkrare svar när sjukdom ska uteslutas.
Effektiva sätt att identifiera personer med Alzheimer, efter basal utredning, är enligt SBU-rapporten datortomografi (DT), magnetkameraundersökning (MR), analys av biokemiska hjärnskademarkörer i ryggmärgsvätska (CSF-analys) eller neuropsykologiska test.
EEG däremot har bara ett begränsat värde för diagnostiken, och apolipoprotein Ee4 är en dålig metod i detta sammanhang.
Källa: SBU. Demenssjukdomar. En systematisk kunskapssammanställning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2006.