Hur hindra och bota svårläkta sår hos äldre?

Med minst 40000 drabbade i Sverige skulle svårläkta sår kunna betecknas som en folksjukdom. Men trots ett antal avhandlingar och många tusen vetenskapliga studier på området saknas det ett samlat kunskapsunderlag, och på många håll finns varken vårdprogram eller strukturerat arbete.

Våren 2012 startade därför SBU:s projekt om svårläkta sår hos äldre. Det är ett av flera äldreprojekt som regeringen har gett SBU i uppdrag att genomföra. Bakgrunden är den ökande andelen äldre människor med både kroniska och komplexa tillstånd, som reumatiska, respiratoriska sjukdomar, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Många har flera sjukdomar samtidigt. SBU-projekten går ut på att undersöka hur dessa personer kan få en god vård och omsorg.

Minska lidandet

– Sår drabbar framför allt äldre och multisjuka människor. Vårt arbete ska utmynna i hur vi bäst kan förebygga och behandla för att minska lidandet för patienterna och få mer hälsa för pengarna, säger Jenny Odeberg, projektledare på SBU.

Syftet med projektet är att undersöka bevisläget för olika slags åtgärder, och om möjligt ta bort föråldrade, ineffektiva och olämpliga behandlingar.

SBU:s projektgrupp ska undersöka och besvara tre övergripande frågor:

• Kan svårläkta sår förebyggas?
• Vilka behandlingsmetoder förbättrar läkningen av svårläkta sår?
• Påverkas läkning och återfall av hur sårvården organiseras?

Arbetet följer strikta mallar, som alla SBU-projekt. Den vetenskapliga litteraturen genomsöks på ett systematiskt sätt, och experterna granskar både randomiserade kontrollerade studier, kohortstudier och prospektiva fall-kontrollstudier. Studier som har undersökt livskvalitet med kvalitativ metodik ingår också.

Studier granskas

Studierna kvalitetsgranskas av två experter ur projektgruppen, oberoende av varandra. Kvaliteten bedöms som hög, medelhög eller låg, och enbart studier av hög och medelhög kvalitet ligger till grund för projektets slutsatser.

Enligt uppgifter från det nationella kvalitetsregistret RiksSår tar det tolv veckor innan patienterna får en korrekt sårdiagnos och adekvat behandling. Det är medianvärdet. Ofta ges dessutom antibiotika i onödan.

– Många av såren är smärtsamma, säger distriktsläkaren Rut Öien, ordförande i projektgruppen, registerhållare i RiksSår och medicinskt ansvarig för Sårcentrum Blekinge.

Har mött tusentals

Hon har mött tusentals patienter genom åren som lider på grund av sina sår.

– Såren vätskar och luktar illa, smärtan kan göra nattsömnen orolig och man försöker dölja sina sår med kläderna. Det är inte ovanligt att man blir socialt isolerad. Vissa patienter med åderförkalkning riskerar också att drabbas av kallbrand och till och med amputation.

Ett svårläkt sår definieras som en fullhudsskada som involverar samtliga hudlager, till och med underhuden, och som inte läker på sex veckor. Svårläkta sår innefattar alla typer av sår som till exempel åderbråckssår (venösa sår), åderförkalkningssår (arteriella sår), trycksår och diabetesfotsår. Venösa sår är de vanligaste och utgör ungefär 40 procent.

Inte lika

Bensår är delvis kopplat till högre ålder och beror ofta på nedsatt cirkulation, medan trycksår uppstår på grund av tryck eller friktion.

Alla sår ska inte behandlas lika. En central punkt är därför korrekt diagnostik.

– Utan rätt diagnos riskerar patienten att få felaktig behandling med olämpligt material, vilket kan innebära onödigt långa behandlingstider på upp till månader och år.

– Venösa sår ska ha yttre kompression, medan detta kan vara skadligt för en patient med nedsatt perifer cirkulation. Även ett traumatiskt sår efter yttre våld ska behandlas med kompression utifrån – annars blir såret oerhört svårläkt.

Föga glamoröst

Sårbehandling har enligt Rut Öien länge varit ett lågprioriterat och föga glamoröst område. Medianåldern bland patienterna är 80 år, och det är överlag en tyst patientgrupp som inte klagar och ställer krav.

Sårläkningen kan dessutom försämras av att personal inte har fått rätt utbildning och därmed använder fel material och tekniker.

– De här patienterna blir ofta ganska styvmoderligt behandlade. Det behövs god samordning mellan vård och omsorg inom kommuner och landsting, annars kan problem med svårläkta sår hamna mellan stolarna.

Lidandet minskar

Åttiofem procent av patienterna som behöver kvalificerad sårbehandling finns i primärvården, och det finns i dagsläget relativt få speciella sårcentrum.

Rut Öien betonar att det vore angeläget med ökad kompetens.

– Intresset är stort på flera håll i landet, och det byggs upp allt fler strukturerade sårmottagningar i primärvården där man arbetar i team. I projektet undersöker vi nyttan av att organisera vården så.

Det finns mycket att uppnå med bättre sårläkning. Förutom att minska patientens lidande, kan tiden för sårbehandling förkortas. Användningen av vårdens resurser kan också förbättras.

Projektet ska inte bara peka på hur såren kan förebyggas och vården kan förbättras, utan också identifiera kunskapsluckor och stimulera till ny kunskap.

Granskningen beräknas bli klar våren 2014. Sedan vidtar arbetet med att förmedla den nya kunskapen till hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen.

– Det tänker vi göra på många sätt, säger Jenny Odeberg, inte bara genom att publicera en gul rapport.

– Vi kommer att sprida slutsatserna brett till vården och ta kontakt med nyckelpersoner bland beslutsfattare och verka för att de använder den kunskap som vi tar fram.  

Fredrik Hed, frilansjournalist

Om projektet

Projektet om svårläkta sår hos äldre beräknas blir klart våren 2014. Ordförande i projektgruppen är med dr Rut Öien, och projektledare på SBU med dr Jenny Odeberg, odeberg@sbu.se.