Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
HPV-vaccin – Löftesrik metod men nyttan mot livmoderhalscancer delvis oklar
Dagens vacciner riktas mot två av minst tretton HPV-virus som kan ge livmoderhalscancer. En allmän barnvaccination med dessa vacciner skulle ge ett visst skydd mot cellförändringar. Men det är inte känt vilken nytta detta gör för att minska cancerfallen eller hur länge virusskyddet varar, visar SBU:s rapport.
Det är inte känt hur ett barnvaccinationsprogram mot HPV 16 och 18, om det införs i dag, påverkar framtida sjuklighet och dödlighet i livmoderhalscancer. Däremot är det bevisat att de befintliga vaccinerna kan förebygga en del uttalade cellförändringar hos de vaccinerade, åtminstone under den tid som studierna har pågått. Cellförändringarna kan i vissa fall utvecklas till cancer.
Ger underlag
Det visar SBU:s granskning av den samlade forskningen på området. Rapporten utgör ett av underlagen för Socialstyrelsens beslut i frågan om en allmän HPV-vaccination ska införas eller ej.
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att dagens HPV-vacciner förebygger cellförändringar med HPV 16 och 18 hos unga kvinnor som inte redan är infekterade. Kvinnorna i dessa studier har följts i medeltal under tre år, vilket är en kort period när syftet är att få ett skydd som ska räcka många decennier.
SBU framhåller också att vaccination inte ersätter organiserade gynekologiska cellprovskontroller för kvinnor som vaccinerats. Ett skäl är att vaccinerna bara riktas mot två av minst tretton HPV-typer som är förknippade med livmoderhalscancer. Ingen vet säkert hur vanliga dessa två virustyper är i Sverige.
Att införa en allmän barnvaccination av flickor mot de två aktuella virustyperna, HPV 16 och 18, beräknas kosta omkring 200 miljoner kronor per år. Om en påfyllnadsdos behövs blir den årliga kostnaden 260 miljoner kronor. En vaccination även av pojkar skulle fördubbla dessa kostnader.
Oklar nytta
Eftersom den medicinska nyttan delvis är oklar blir beräkningar av kostnadseffektiviteten osäkra.
I dag finns inga publicerade uppföljningar av vaccinernas effekter eller säkerhet på längre sikt än drygt fem år. Därmed är behovet av påfyllnadsdoser inte heller klarlagt. Om allmän HPV-vaccination införs krävs därför en systematisk uppföljning av effekter, säkerhet och kostnadseffektivitet för samtliga förebyggande åtgärder mot livmoderhalscancer. [RL]
Detta skall inte synas
SBU:s slutsatser allmän HPV-vaccination
- Vaccination mot virusinfektioner är en relativt ny cancerförebyggande princip. Vacciner mot humana papillomvirus (HPV) syftar till att förebygga livmoderhalscancer. Dagens vacciner är riktade mot HPV 16 och 18, och inte mot samtliga HPV-typer som är kopplade till livmoderhalscancer.
- Efter vaccination fick unga kvinnor*, som vid studiestarten inte visade tecken på tidigare eller aktuell infektion med HPV 16 eller 18, ett mer än 90-procentigt skydd mot höggradiga cellförändringar där HPV 16 eller 18 påvisades i förändringen.**(1) Dessa resultat är det närmaste man kan komma en skattning av den förebyggande effekt som vaccinerna kan antas ha hos barn.
- Efter vaccination utvecklade barn initialt ett immunsvar som var likvärdigt med eller bättre än det som uppmätts efter vaccination av unga kvinnor.**(2)
- Vilken effekt en allmän barnvaccination mot HPV 16 och 18 skulle kunna ha på framtida sjuklighet och dödlighet i livmoderhalscancer i Sverige är ännu inte känt. En beräkning visar att nära hälften av livmoderhalscancerfallen inte skulle kunna förebyggas av en allmän barnvaccination mot HPV 16 och 18. Programmen för gynekologiska cellprovskontroller behöver därför fortsätta.
- Vilken effekt en allmän barnvaccination mot HPV 16 och 18 skulle ha på de vaccinerade kvinnornas vilja att delta i gynekologiska cellprovskontroller behöver fastställas.
- Det vetenskapliga underlaget angående kostnadseffektivitet för en allmän barnvaccination mot HPV 16 och 18, i kombination med organiserad gynekologisk cellprovskontroll, är osäkert och bedöms därför som otillräckligt. Om vaccin mot HPV 16 och 18 ska inkluderas i det allmänna barnvaccinationsprogrammet eller ej är därför en policyfråga, som bl a handlar om vilken osäkerhet om positiva och negativa effekter som samhället är berett att acceptera när resurser ska avsättas. Ett eventuellt införande kräver en organiserad systematisk uppföljning av effekter och kostnadseffektivitet för samtliga förebyggande åtgärder mot livmoderhalscancer.
* Unga kvinnor mellan 15 och 26 år.
** Slutsatsen baseras på studier av båda vaccinerna, Gardasil och Cervarix.
Siffrorna inom parentes anger evidensstyrka.
Länk till hela rapporten med fullständig sammanfattning och förklaring av begreppet evidensstyrka.
Detta skall inte synas