Nya metoder granskade av SBU

Än så länge kan man inte avgöra om fördelarna med implantat på båda öronen uppväger de ökade riskerna för exempelvis infektioner. Det behövs mer kunskap och ett nationellt register, enligt den nya Alert-rapporten från SBU.

Metoden berör ett sextiotal barn per år som har medfödd eller tidigt förvärvad uttalad hörselnedsättning eller dövhet. Cochleaimplantat är ett hjälpmedel som opereras in i örat och som genom elektrisk stimulering av hörselnerven kan ge personer med uttalad hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att uppfatta ljud.

Tidigare opererades barnen bara på ena sidan. Nu har dubbelsidiga implantat börjat prövas. Förhoppningen är att dessa ska förbättra möjligheterna att uppfatta varifrån ljudet kommer och öka förmågan att höra tal i bullrig miljö.

Det finns bara ett fåtal vetenskapliga studier som har utvärderat nyttan av implantat på båda sidorna. Ingen av dessa har inkluderat en kontrollgrupp. I studier, där barnen har utgjort sina egna kontroller, sågs bättre förmåga att uppfatta tal och bättre riktningshörsel när båda implantaten användes jämfört med då endast ett var i bruk. Men på grund av sin uppläggning har samtliga studier lågt bevisvärde.

Enligt studier av komplikationer vid ensidiga implantat förekommer sådana hos mellan 2 och 16 procent av barnen. Två implantat torde innebära en fördubblad komplikationsrisk.

SBU:s bedömning är att den vetenskapliga dokumentationen om patientnyttan av dubbelsidiga cochleaimplantat hos barn är otillräcklig. Det behövs vetenskapliga studier med bra uppläggning för att besvara frågan om nyttan av att operera in implantat på båda sidorna uppväger de ökade riskerna för komplikationer.

Med det osäkra kunskapsläge som idag råder är det angeläget att kliniska erfarenheter insamlas systematiskt på nationell nivå.
Jan 2006

Akutvård

Sänkning  kroppstemperaturen efter hjärtstopp

Nyttan av att kyla ned kroppen efter hjärtstopp är ännu obekräftad. Det saknas tillräckliga belägg i väl planerade och genomförda studier för att nedkylning är ett effektivt sätt att minska risken för hjärnskador hos personer som har återupplivats efter hjärtstopp.

Metoden behöver prövas under vetenskapligt acceptabla former, enligt SBU:s Alert-rapport. Metoden förefaller vara lovande och har redan börjat användas på många håll – men det finns fortfarande oklarheter om effekterna som behöver redas ut. Behandlingsresultaten för alla patienter med ett hävt hjärtstopp bör samlas in på ett systematiskt sätt så att de kan följas upp och jämföras.
Hjärtstopp är en inte helt ovanlig följd av allvarlig kranskärlssjukdom. I Sverige drabbas 10 000 personer per år och de flesta är då inte inneliggande på sjukhus. Även för patienter som kommer till sjukhus är prognosen dålig.

Syftet med att sänka kroppstemperaturen är att försöka begränsa skadorna, i första hand på hjärnan. Kroppen kyls till 32–34 grader. För att kunna göra detta måste patienten oftast sövas ned och få muskelavslappande läkemedel, något som i sin tur kräver respiratorbehandling.

Nedkylningen görs till exempel med hjälp av kylmadrass, kalluft eller intravenöst dropp med kalla vätskor. Effekten av nedkylning har hittills studerats på ett snävt urval patienter. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, och tills vidare bör metoden enbart användas inom ramen för väl upplagda, i förväg planerade och kontrollerade studier så att nytta, risker och kostnadseffektivitet kan klarläggas, enligt SBU-rapporten.
Feb 2006

SBU Alert bedömer det vetenskapliga underlaget för nya metoder som är  på väg in i vården.