Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Hjärta & kärl ”Spänt” arbete kopplas till hjärtsjukdom och stroke
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Människor som har dålig kontroll över sitt arbete drabbas oftare än andra av allvarlig sjukdom i hjärta och kärl. Detsamma gäller personer i bullriga arbetsmiljöer. Det konstaterar SBU efter att ha gallrat bland tusentals studier och detaljgranskat de 150 som var relevanta och tillräckligt välgjorda.
En rad förhållanden i arbetsmiljön har samband med hjärt-kärlsjukdom, visar SBU:s granskning av 30 års internationell forskning. Myndigheten har anlitat ledande ämnesexperter som har granskat och sammanställt forskningsresultat som gäller allt från arbetsplatsens organisation och psykosociala förhållanden till fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer. Uppdraget var att undersöka kopplingen till hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck.
Den samlade forskningen visar på tydliga samband. Till exempel utvecklas hjärtsjukdom något oftare hos personer som ser små möjligheter att kontrollera sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation – särskilt om miljön samtidigt innebär höga psykiska krav, något som kan kallas spänt arbete. Detsamma gäller dem som upplever att belöningen inte motsvarar ansträngningen eller att de har svagt stöd på arbetsplatsen.
Hjärtsjukdom är också lite vanligare hos dem som har nattarbete, långa arbetsveckor och som jobbar i bullriga miljöer.
Stroke drabbar något oftare personer med en arbetssituation som de känner att de inte kan kontrollera. Detsamma gäller dem som jobbar skift eller som på arbetet utsätts för buller eller joniserande strålning.
SBU-rapportens slutsatser bygger på sammanlagt 150 så kallade kohort- och fall–kontrollstudier som håller tillräcklig kvalitet och uppfyller olika krav som SBU:s experter ställt upp i förväg, till exempel i fråga om studiernas upplägg och antalet medverkande.
I kohortstudierna har en avgränsad och noggrant beskriven grupp följts under längre tid. Sedan har forskarna jämfört hjärt-kärlhälsan hos kategorier av personer med skilda arbetsförhållanden. De flesta av fall-kontrollstudierna har i stället utgått från personer som redan har blivit hjärt-kärlsjuka (”fallen”). De sjuka personernas nuvarande och tidigare arbetsmiljö har sedan jämförts med arbetsmiljön bland friska ”kontrollpersoner”, som valts ut för att i övrigt likna den sjuka gruppen.
Män i arbetsför ålder drabbas oftare av hjärtinfarkt och stroke än kvinnor. Och forskningen slår hål på en myt om att kvinnors hjärt-kärlsystem i detta sammanhang skulle vara mer sårbart än mäns. Bland kvinnor och män, som har samma grad av påfrestningar i arbetsmiljön, är det inte så – som många har trott – att kvinnorna blir mer hjärt-kärlsjuka än männen.
Rapporten gäller befintliga samband, och SBU skriver att fortsatt forskning även bör testa vetenskapligt underbyggda åtgärder i arbetsmiljön och följa långtidseffekterna på hjärt-kärlsjukdom.