Gula fläcken – Vass men dyr behandling sätter kostnaden i blickfånget

Patienter med åldersförändringar i gula fläcken, närmare bestämt våt makuladegeneration, förlorar delar av eller hela sin centrala synskärpa och lässyn. Det kan ta mindre än sex månader. Båda ögonen drabbas ofta, även om det sker med fördröjning och synen försämras olika mycket.

Ett nytt läkemedel, ranibizumab (Lucentisq), som injiceras i ögats glaskropp, bromsar försämringen. Patienten får behålla sin synskärpa i större utsträckning än vid behandling med så kallad fotodynamisk terapi eller placebo i form av simulerade injektioner. Det finns starkt vetenskapligt stöd för detta, visar en ny rapport som SBU har gjort i samarbete med docenterna Christina Frennesson vid Ögonkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Magnus Gjötterberg och Anders Kvanta, båda vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Det finns också starkt stöd för att vissa patienter får bättre syn av behandlingen. Effekten gäller vid injektioner i det drabbade ögat en gång i månaden och vid uppföljning upp till två år. 

Ges av ögonläkare

Men behandlingen är dyr. Varje spruta måste ges sterilt av en ögonläkare och kostar drygt 13000 kronor varav 10000 är själva läkemedelskostnaden. Om vården skulle behandla alla patienter med våt makuladegeneration med en spruta per månad, och förutsatt att det går att sluta med behandlingen efter två år, skulle det kosta 1,3 miljarder kronor per år. Att erbjuda läkemedlet till alla som skulle kunna dra nytta av det skulle också kräva fler ögonläkare och specialutbildade ögonsjuksköterskor.

Rapporten visar också att det saknas kunskap om huruvida patienten kan avsluta påbörjad behandling eller om injektionerna måste fortsätta längre, kanske till och med livet ut, för att den bromsande effekten ska bestå. Det är inte heller klart om injektioner som ges mer sällan än en gång i månaden ger resultat. Därför kan SBU inte säga någonting om metoden är kostnadseffektiv på längre sikt eller inte. 

Praxis varierar

Läkemedlet har redan börjat användas i flera landsting, men hur det används varierar över landet. Det visar en enkätundersökning till verksamhetschefer på ögonklinikerna i Sverige som SBU också redovisar i rapporten. Flera kliniker hade börjat ge behandlingen vid frågetillfället, trots att det inte var klart hur den skulle finansieras. Vid några kliniker behandlades patienter som ännu endast drabbats i det ena ögat. Vid andra behandlades patienten först när synen på andra ögat blivit sämre. Några kliniker gav läkemedlet till alla behandlingsbara patienter. [JT]

SBU:s bedömning av kunskapsläget

• Månatlig behandling med ranibizumab har en kraftigt uppbromsande effekt på sjukdomsförloppet jämfört med fotodynamisk behandling eller simulerad injektion hos patienter med neovaskulär åldersrelaterad förändring i näthinnans gula fläck vid uppföljning upp till två år (Evidensstyrka 1)*.
• Månatlig behandling ger i betydligt högre grad en synförbättring hos de patienter som behandlats med ranibizumab jämfört med dem som fått fotodynamisk behandling eller simulerad injektion vid uppföljning upp till två år (Evidensstyrka 1)*.
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* om effekterna av behandlingen då denna ges mindre ofta än en gång i månaden eller under längre tid än två år.
• Det är oklart om påbörjad behandling kan avslutas eller om det krävs fortsatta behandlingsomgångar för att effekten ska bestå (otillräckligt vetenskapligt underlag)*.
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt

Om rapporten

Ranibizumab för behandling av åldersförändringar i näthinnans gula fläck. SBU Alert-rapport 2008-03.

Rapporten har tagits fram av SBU i samarbete med docent Christina Frennesson vid Ögonkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping och docenterna Magnus Gjötterberg och Anders Kvanta vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.