Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Vetenskap & Praxis
Grundläggande frågor om kliniska riktlinjer
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Riktlinjer för vård och omsorg ska vara välunderbyggda, tydliga och genomförbara. Riktlinjernas kvalitet kan granskas med hjälp av verktyget AGREE, som bland annat tar upp följande frågor.
- Är syftet och avgränsningarna tydliga? Riktlinjer ska tydligt ange vilka tillstånd eller problem som avses, vilka patienter/brukare som berörs, och i vilket syfte som rekommendationerna har tagits fram – vilka effekter som förväntas.
- Vilka har medverkat? Det måste framgå vilka personer och berörda professioner som har medverkat respektive inte medverkat när rekommendationerna har utarbetats, och på vilket sätt som patienter och brukare har deltagit.
- Har bindningar och jäv redovisats och hanterats väl? Särintressen hos initiativtagare, författare, sakkunniga, referensgrupper och granskare ska deklareras och hanteras. Graden av oberoende av finansiärer och intressegrupper och organisationer ska beskrivas.
- Hur ser faktaunderlaget ut? Rekommendationer om olika insatser i vård och omsorg ska bygga på evidens, och metoden för att identifiera och sammanställa underlaget ska beskrivas tydligt. Evidens innebär att det har gjorts uttömmande litteratursökning samt en strukturerad granskning och sammanvägning av resultat inom ramen för systematiska översikter. Om rekommendationerna beräknat kostnadseffektivitet samt analyserat etiska och juridiska aspekter ska det framgå hur man har gått till väga.
- Hur har underlagets relevans och tillförlitlighet bedömts? Det måste tydligt framgå vilket vetenskapligt underlag eller annat underlag som har använts för att fastslå nyttan av rekommenderade åtgärder och för att undersöka risker för negativa effekter. Såväl styrka som svagheter i faktaunderlaget ska tydligt framgå. Redovisningen ska beskriva hur man har bedömt underlagets relevans för frågan, dess vetenskapliga tillförlitlighet (risken för slumpfel och systematiska fel) och aktualitet. Vedertagna metoder ska ha använts för dessa bedömningar.
- Vilken arbetsprocess har använts? Författarna ska redovisa vilken arbetsprocess de har använt för att utforma rekommendationerna och lösa eventuell oenighet mellan medverkande. Det ska tydligt framgå vilket faktaunderlag som varje enskild rekommendation bygger på. Rekommendationerna ska vara specifika och entydiga. Olika alternativ för hantering av tillstånd eller hälsoproblem ska presenteras tydligt. Rekommendationerna ska före publicering ha granskats av externa oberoende experter.
- Kan rekommendationerna tillämpas och följas upp? Det bör framgå vilka omständigheter och resurser som krävs för att tillämpa rekommendationerna – och vilka faktorer som kan väntas främja respektive hindra tillämpning. Lämplig uppföljning av väntade och oväntade effekter bör anges. Det bör också framgå hur länge rekommendationerna beräknas gälla och hur man hanterar framtida behov av uppdatering.
RL
Lästips
Mer om AGREE-verktyget: https://www.agreetrust.org/agree-ii/
Brouwers M, et al for the AGREE Next Steps Consortium. AGREE II: Advancing guideline ... Can Med Assoc J, 2010. doi:10.1503/cmaj.090449.