Glapp mellan vetenskap & praxis?

Åldringar som bor på sjukhem får inte bästa möjliga läkemedelsbehandling. Gapet är stort mellan vetenskapligt fastlagda riktlinjer och den faktiska användningen av läkemedel på sjukhem.

Det hävdar Cecilia Claesson, apotekare och projektledare på Socialstyrelsen, med hänvisning till en ny rapport.

– Hälften av patienterna på sjukhemmen medicineras med preparat som enligt Läkemedelsverket ökar risken för förvirring hos äldre och dementa, säger Cecilia Claesson.

Uppgifterna kommer från en kartläggning som Socialstyrelsen och Apoteksbolaget har genomfört tillsammans.

Användning av alltför många läkemedel samtidigt, med risk för negativt samspel mellan dem, är inte ovanligt, enligt rapporten.

Bristande sanering

Enligt Cecilia Claesson tyder det på en bristande sanering av läkemedelslistorna, och en möjlig förklaring är att behandling som har inletts på andra vårdinrättningar inte omprövas på sjukhemmen.

– Genomsnittspatienten på de sjukhem som vi har undersökt har åtta samtidiga läkemedelsordinationer. Enstaka personer har mellan 20 och 30 olika preparat.

Gamla människor är speciellt känsliga för felaktig medicinering. Det är särskilt allvarligt mot bakgrund av att många gamla inte vill – eller kan – säga ifrån när de försämras av ett läkemedel. Det är också lätt att förväxla biverkningarna med åldersförändringar, och därmed upptäcks de inte.

Ett tydligt exempel är användningen av medel som kan orsaka förvirring - preparat som har så kallad antikolinerg effekt.

Risken för förvirring gäller framför allt neuroleptika och vissa medel mot depression: de tricykliska antidepressiva. Användningen av sådana medel borde minska i synnerhet hos äldre och dementa, enligt Läkemedelsverkets rekommendationer från 1994.

Men verkligheten är en annan. Den retrospektiva undersökningen av samtliga medicinlistor hos 2 000 patienter från 36 sjukhem visar att neuroleptika ges till 40 procent av de boende.

Förvärrar förvirring

Ofta inleds sådan behandling för att dämpa oro och ångest, som i sin tur kan bero på demens. Men i stället kan medicinen förvärra förvirringstillståndet.

Undersökningen från Socialstyrelsen och Apoteksbolaget förstärker tidigare misstankar, enligt Cecilia Claesson.

– Resultatet understryker att det behövs en bättre läkemedelsanvändning hos äldre, inte minst på sjukhemmen.

Samordnare i projektet är Ingrid Schmidt, apotekare som tidigare har arbetat som farmakologisk konsult på sjukhem. Hon framhåller att ökad farmakologisk kompetens på sjukhemmen är en viktig möjlighet till förbättring.

– Läkemedelslistorna borde granskas regelbundet ur farmakologisk synvinkel – till exempel i samarbete mellan läkare, sjuksköterska och apotekare.

I den aktuella studien lottades hälften av sjukhemmen till just en sådan regelbunden granskning av patienternas ordinationer. Ansvarig läkare, sjuksköterskor och undersköterskor ordnade sittronder en gång i månaden tillsammans med en apotekare.

Ändrades till det bättre

Användningen av läkemedel förändrades till det bättre jämfört med kontrollgruppen.

– Medicineringen hos dem som bor på sjukhem ifrågasätts sällan, säger Ingrid Schmidt. Gamla ordinationer omprövas inte tillräckligt kritiskt.

Följderna kan bli allvarliga, såväl medicinskt som ekonomiskt och etiskt, menar Ingrid Schmidt.

– Att 50 patienter i vår kartläggning av 2 000 personer hade över 15 läkemedel samtidigt är inte acceptabelt.