Genetiken populär men måste tolkas försiktigt

Det pågår en diskussion om huruvida arvsanlagen styr inte bara vår hälsa, utan även vårt tänkande, våra beteenden och våra känslor. Till och med vår etik och moral hävdas vara biologiskt-genetiskt betingade.

Den amerikanska boken "The Bell Curve" som kom ut 1994 ställer frågan om arv kontra miljö på sin spets. Författarna presenterar på ett ensidigt sätt statistiska samband som visar att människor med svart hudfärg har betydligt lägre resultat än människor med vit hudfärg vid så kallade IQ-test.

En av bokens teser är att dessa resultat till stor del skulle bero på genetiska skillnader mellan svarta och vita, och att detta också skulle vara förklaringen till skillnader mellan svarta och vita bland annat vad gäller klasstillhörighet, våldsbenägenhet och till och med antalet utomäktenskapliga barn. Många forskare är dock kritiska till dessa slutsatser och menar att miljöfaktorer mycket väl kan förklara resultaten.

Tvillingforskning

Forskning på tvillingar tyder exempelvis på att genetiska faktorer inte kan förklara mer än ungefär 30–40 procent av skillnader i personlighetstest och omkring 50 procent av skillnaderna i intelligenskvot mellan olika individer.

Samtidigt har det publicerats artiklar i de mest välrenommerade vetenskapliga tidskrifterna där forskare anser sig ha funnit gener som är av betydelse för till exempel äventyrlighet och psykologisk stabilitet.

Inom molekylärbiologin har man kunnat identifiera gener som orsakar vissa speciella och välavgränsade sjukdomar, som till exempel cystisk fibros, retinitis pigmentosa och Huntingtons sjukdom. Men när det gäller våra folksjukdomar, som till exempel hjärt-kärlsjukdomar eller psykiska sjukdomar står vi inför frågor om arv och miljö på samma sätt som inom beteendeforskningen.

Dessa vanliga sjukdomar påverkas med största sannolikhet av ett flertal gener. Dessutom kan man anta att det finns ett komplicerat samspel mellan generna. Till detta kommer miljöns påverkan.

Molekylärbiologin har identifierat och kommer säkerligen att identifiera fler gener som har betydelse för denna typ av sjukdomar, men här kommer sambanden knappast att bli entydiga. Vi kommer att finna att människor med en viss genuppsättning har en ökad benägenhet att få vissa sjukdomar. Men det handlar om sannolikheter. Man har till exempel visat att människor med genvarianten APOE-e4 löper större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än människor med varianten APOE-e2 eller APOE-e3.

Det är troligt att genetiska resultat även inom det biomedicinska fältet kommer att användas för att understödja politisk argumentation av typen "The Bell Curve". Speciellt som det uppenbarligen är lätt att misstolka de resultat som genetikerna har forskat fram. Enligt aktuell forskning påverkas många av de stora folksjukdomarna av både arv och miljö, i likhet med beteenden och personlighetsdrag.

Det talas ibland om genetisk determinism, att genen obönhörligt skulle styra vårt öde. Men att ärftliga faktorer är viktiga för en viss egenskap innebär inte att denna för den skull är omöjlig att förändra. Ett exempel är närsynthet. Närsynthet är till stor del genetiskt betingad men miljöåtgärder (till exempel glasögon) gör att vi kan åtgärda avvikelsen när den ger besvär.

Den genetiska forskningen har gett oss stora möjligheter att identifiera orsaker till flera svåra sjukdomar och kommer förhoppningsvis att ge underlag för bättre behandlingar. Men det finns också stora svårigheter. De socialpolitiska implikationerna har redan nämnts. Det finns även etiska problem.

Etiskt dilemma

Forskarnas önskan att förstå hur gener påverkar vår hjärna och sedan vår personlighet är begriplig. Men hur kommer den kunskapen att användas senare? Hur bör den användas? Ett annat etiskt dilemma uppstår inom fosterdiagnostiken. Hur ska läkaren förhålla sig om han får veta att ett barn eller ett foster löper stor risk att utveckla en sjukdom senare i livet? Bör föräldrarna informeras? Ska de leva med oron och kanske förmedla den till barnet? Och om föräldrarna inte vill ha barnet, ska de då ha rätten att avbryta graviditeten av detta skäl?

I dag finns det ingen som med bestämdhet kan uttala sig om vilka möjligheter och problem den genetiska forskningen kommer att leda till.

Det som är helt klart är att resultaten kommer att påverka oss alla på ett eller annat sätt i framtiden – och att vi aktivt bör styra den utvecklingen. Det första steget är att skilja mellan tro och vetande.

Christina Bergh, fil kand, frilansjournalist
Paul Lichtenstein, dr med vet, genetisk epidemiologi, Inst f miljömedicin, Karolinska Institutet

Lästips

Nelkin D, Lindee MS. The DNA Mystique. New York: WH Freeman and Company, 1995

Andrews LB, Nelkin D. The Bell Curve: A Statement (letter). Science 1996;271:13-4

Berminge K. Möss, människor och biologer. Ord & bild, nr 1, 1996

Corder EH et al. Gene dose of apolipoprotein E... Science, 1993;261:921-3

Lesch KP et al. Association of anxiety-related traits... Science, 1996;274:1527-31

Benjamin J et al. Population and familial association... Nature Genetics, 1996;12:81-4

Ebstein RP et al. Dopamine D4 receptor (D4DR)... Nature Genetics 1996;12:78-80