Forskning om risker bör tolkas försiktigt

För att få en rättssäker bedömning av arbetsskadeärenden behövs en tydlig och samlad vetenskaplig kunskapsbas. Detta har både regeringen och Riksrevisionen framhållit.

Därför har SBU fått regeringens uppdrag att samla in och granska forskningsresultat om hälsorisker i arbetsmiljön. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer.

Vi kommer att börja med forskningen om tre av de största problemområdena. Under 2011 startas SBU-projektom arbetets betydelse för ryggproblem, depression och sömnbesvär.

Redan på förhand vet vi att forskning om hälsorisker rymmer särskilda metodologiska utmaningar. Detta ställer höga krav inte bara på hur studierna utformas utan också på hur resultaten sammanställs, tolkas och används.

De säkraste slutsatserna om hälsoeffekter kan dras när en viss åtgärd eller situation har stora och omedelbara följder för många av dem som exponeras. Effekter som är mindre dramatiska eller som uppstår först efter längre tid är svårare att påvisa i vetenskapliga studier. Det är vanligt att arbetsmiljöforskare följer människor i verkliga arbetsmiljöer och undersöker om en grupp som har en viss arbetssituation efter hand får mer hälsoproblem än andra grupper.

Felkällor utmanar

Men arbetsrelaterade sjukdomar utvecklas ofta under lång tid, och det är svårt att skilja ut betydelsen av enskilda riskfaktorer. Förhållanden utanför arbetet kan också spela roll. Studier av komplicerade risksamband i arbetsmiljön innebär ofta en större utmaning än undersökningar av medicinska åtgärder som forskarna kan kontrollera. Randomiserade studier där forskarna i förväg lottar deltagarna till olika försöksgrupper – en typ av undersökning som ofta kan ge tillförlitliga svar – är ovanliga på arbetsmiljöområdet.

Liksom i andra sammanhang är det också viktigt att komma ihåg att forskning på gruppnivå visar sannolikheten att drabbas av sjukdom hos dem som utsätts för en viss riskfaktor. Risken kan således vara högre eller lägre i olika undergrupper, och kan dessutom variera mellan olika individer som arbetar i samma miljö. Forskningsresultat på gruppnivå kan ge viktiga ledtrådar men kan inte ersätta individuella bedömningar.

Kunskapslucka

Viktigt är också att skilja mellan avsaknad av belägg för ett samband och avsaknad av samband. Att det saknas bevis för att en viss faktor i arbetsmiljön skadar hälsan kan bero på att studierna på området är alltför få eller för dåligt genomförda för att ge säkra besked. En kunskapslucka ger ingen grund för att påstå att faktorn är oskadlig. På många områden saknas det fortfarande tillräcklig vetenskaplig kunskap för att ge säkra besked om hälsorisker. Sådana kunskapsluckor ger visserligen ingen vägledning för Försäkringskassans beslut men kan stimulera till ny forskning, vilket också är värdefullt.

Arbetsmiljö är ett stort och varierat område, och i teorin finns det många sjukdomar och skador som skulle kunna ha samband med arbetet. Ett första steg i SBU:s uppdrag har därför varit att utarbeta ett system för att ställa samman forskningsresultaten.

Miljön varierar

Bland annat har vi bestämt att inte utgå från yrke när vi undersöker sjukdomsrisker, eftersom arbetsmiljön kan variera mycket inom en och samma yrkesgrupp. I stället kommer vi att analysera ett antal utvalda riskfaktorer i arbetet, oavsett yrke – till exempel fysisk belastning och organisatoriska eller sociala förhållanden i arbetsmiljön.

Kunskap om vilka faktorer i arbetsmiljön som ökar risken för sjukdom blir användbar också i det förebyggande arbetet. För att kunna skydda människor från att bli sjuka av sitt jobb och för att ge rätt ersättning till den som har drabbats av arbetsrelaterad sjukdom är det av största betydelse att ha tillgång till objektiv och aktuell kunskap.

Oberoende arbete

SBU:s granskningar kommer som alltid att göras helt oberoende av särintressen från olika håll utanför forskningen.

Vi kommer att kontinuerligt samråda med Försäkringskassan när det gäller val av områden för kunskapssammanställningar och återrapportering av resultat. Men det är SBU som formulerar frågorna, driver projekten, utser experter och formulerar slutsatserna. Ingen ska ha grund för att misstänka att en slutsats har modifierats eller snedvridits på grund av exempelvis bristande resurstillgång. Det får inte råda några tvivel om underlagens vetenskapliga integritet.

Charlotte Hall, projektledare på SBU, samordnare för uppdraget hall@sbu.se