Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Fler bör snabbt få rätt hjälp
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Ångest kan lindras både med psykologiska metoder och med läkemedel - det vetenskapliga underlaget är starkt, visar SBU:s nya rapport. Men många patienter får inte den bästa hjälpen, trots att de redan har kontakt med en läkare.
Enligt vissa uppskattningar kommer var fjärde person någon gång i livet att drabbas av så kallat ångestsyndrom, till exempel paniksyndrom, fobi eller tvångssyndrom. Den som drabbas får en kombination av speciella, starka kroppsliga och psykiska symtom som kommer tillbaka under lång tid.
Men trots att besvären är plågsamma och kan hindra ett normalt liv, finns det en klar risk för att patienter med ångestsyndrom får fel diagnos, utreds i onödan för andra sjukdomar och erbjuds behandling som inte ger bästa möjliga effekt. Det visar SBU:s nya rapport Behandling av ångestsyndrom (2005).
Lindring finns
Lars von Knorring, professor i psykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har varit gruppens ordförande.
– När de här patienterna inte snabbt får hjälp är det tragiskt, eftersom det för alla specifika ångestsyndrom finns behandling med dokumenterad effekt, säger han.
– Visserligen försvinner besvären sällan helt och hållet, och många gånger kan de komma tillbaka när behandlingen har avslutats.
Men för de flesta av tillstånden finns det behandling – psykologiska metoder eller läkemedel – som åtminstone lindrar.
Bevisat effektiva metoder är olika former av kognitiv beteendeterapi och så kallad exponering, det vill säga professionellt ledd träning i att utsätta sig för de fruktade situationerna. Bland läkemedlen får många patienter lindring av vissa antidepressiva mediciner av typen SSRI.
Används mest
Men i dagens sjukvård är det inte alltid de bäst dokumenterade metoderna som används mest. Vanliga behandlingar är till exempel psykodynamiskt inriktad terapi och familjeterapi, samtidigt som det saknas studier av effekterna av dessa behandlingsmetoder på ångestsymtom – ett angeläget forskningsområde, enligt rapporten. Några av de så kallade bensodiazepinerna har effekt vid vissa ångestsyndrom, men rapporten betonar att dessa läkemedel ger betydande problem i form av biverkningar, förvärrade symtom efter en tids behandling och beroende.
Upptäcks bättre
SBU konstaterar att ångesttillstånden skulle upptäckas bättre med hjälp av strukturerade intervjuer enligt särskilda formulär och så kallade skattningsskalor.
– Om sådana hjälpmedel användes mer i primärvården, där 70 procent av de vuxna patienterna finns, skulle många kunna få snabbare hjälp, säger Lars von Knorring.
I dag tyder forskning i olika länder på att bara en minoritet av patienterna får diagnosen tidigt. Många med ångestsyndrom söker hjälp för exempelvis bröstsmärtor, hjärtklappning eller magbesvär - symtom som kan bero på annat än ångest.
Outforskat
Trots att ångestsyndrom är så vanligt är området till stor del outforskat. Till exempel är det tunnsått med välgjorda undersökningar som jämför de olika behandlingsmetodernas effekter. Det saknas också jämförelser av metodernas nytta och kostnader.
Eftersom många patienter med ångest inte kan arbeta blir samhällskostnaderna höga. År 1996 beräknades enbart sjukfrånvaron och förtidspensionerna för dessa patienter kosta över 17 miljarder kronor per år. De direkta sjukvårdskostnaderna uppgick då till 1,5 miljarder kronor, varav 0,3 miljarder avsåg läkemedel.