Finns det några friska kvar?

– Begreppet riskfaktor måste preciseras och nyanseras, annars kommer snart hela befolkningen att bli felaktigt stämplad som sjuk, säger professor Kurt Svärdsudd, epidemiolog och en av författarna till SBU:s rapport om förhöjt blodtryck.

– Förr eller senare drabbas nästan alla av någon sjukdom. Ju mer vi forskar, desto fler faktorer som har samband med olika sjukdomar kommer vi att finna.

Saknar betydelse

Kurt Svärdsudd säger att många riskfaktorer, men inte alla, saknar praktisk betydelse.

– Faktorer som förekommer oftare hos personer med en viss sjukdom behöver inte vara orsak till sjukdomen. Det kan finnas bakomliggande tillstånd som orsakar både riskfaktorn och sjukdomen.

– Förhöjt blodtryck, ökade blodfetter och fetma är exempel på kända riskfaktorer som har ett visst samband med sjukdom, men som inte alltid är orsaker.

Rödhåriga får problem

– Man vet också att rödhåriga människor oftare än andra får problem i samband med operationer. Rödhårighet är en liten riskfaktor men naturligtvis inte någon orsak.

I själva verket är det sällan allvarligt för en person att ha en enskild riskfaktor. Oftast krävs en kombination av många faktorer för att sjukdom ska uppstå.

– En minoritet av dem som har en enda varningssignal om sjukdom blir verkligen sjuka, säger Kurt Svärdsudd. Förekomst av en riskfaktor hos en person kanske ökar sannolikheten för sjukdom med några få procentenheter.

Eftersom riskfaktorer inte behöver orsaka sjukdom, är det inte heller säkert att åtgärder för att minska riskfaktorerna verkligen förebygger ohälsa.

– Ta till exempel personer mellan 35 och 54 år som har bara lätt förhöjt blodtryck. Blodtrycksbehandling ökar sannolikheten att de ska undgå hjärt-kärlsjukdom och slaganfall bara från 99,3 procent till 99,6 procent.

Mer nytta än skada

– De här siffrorna från SBU-rapporten illustrerar att man inte ska dra igång behandling av stora befolkningsgrupper förrän man är helt säker på att åtgärden gör mer nytta än skada.

Vidgade diagnoskriterier kan få den orimliga konsekvensen att större delen av befolkningen stämplas som sjuk.

I SBU:s rapport "Måttligt förhöjt blodtryck" nämns ett amerikanskt uttalande om behandling av högt blodtryck, där man sätter gränsen så lågt att upp till tre fjärdedelar av befolkningen skulle ges diagnosen hypertoni.

– Det finns nog även i Sverige en utbredd missuppfattning att måttligt förhöjt blodtryck är en sjukdom, säger Kurt Svärdsudd. Jag tror att många läkare bidrar till den missvisande sjukdomsstämpeln.

– När jag nyligen föreläste om SBU-rapporten för en grupp allmänläkare testade jag hur många av de 120 åhörarna som skulle ha behandlat ett lätt förhöjt blodtryck utan andra riskfaktorer i ett påhittat patientfall. Hela 70 procent svarade att de skulle ha behandlat.

Signal – inte åkomma

– Många glömmer att förhöjt blodtryck, åtminstone när det bara är måttligt stegrat, är en signal eller markör – inte en åkomma.

De flesta riskfaktorer måste avdramatiseras och ses i sitt sammanhang, menar Kurt Svärdsudd. Patienten har rätt att få veta hur betydelsefull en riskfaktor är, inte bara få besked om att den finns.

– Sjukvården kan inte bortse från riskfaktorer, men behöver inte alltid göra något åt dem.

– Situationen blir ohållbar om varje nytt statistiskt samband, varje ny riskfaktor, ska leda till åtgärder. Det måste finnas bevis för att insatserna gör nytta.