Evidens är vår grundbult

Att en förändring pågår märks redan i den nybyggda huvudentrén, som mer påminner om ett modernt hotell än ett länsdelssjukhus från 1930-talet. Det första som möter besökaren är värdinnor i en stor, öppen reception utan burar eller skyddsglas. Så har också SÄS av folkhumorn redan döpts till SÄS Radisson.

År 2006 är sedan länge tänkt att bli genombrottsåret för ett nytt sätt att arbeta vid SÄS. Ett arbete som, enkelt uttryckt, går ut på att anpassa sjukhuset efter patienten i stället för att passa in patienten i sjukhuset.

Till skillnad från många andra sjukhus, där det kanske finns öar av evidensbaserad vård, har ledningen i Borås initierat och beslutat att införa detta arbetssätt i hela verksamheten. Drygt 30 diagnosgrupper ska granskas utifrån frågor som: Gör vi rätt saker på rätt sätt från början? Vilken evidens har vi för det vi gör? Använder vi våra resurser effektivt?

Efter denna kartläggning utformas handlingsprogram för vården av varje patientgrupp. Samtliga 4200 anställda ska få kunskap om evidensbaserad vård och arbeta i tvärprofessionella så kallade platsteam, där alla berörda personalkategorier samverkar över klinik- och vårdgivargränser.

Kunskap styr

Ledningsstyrd evidensbaserad vård – strider inte det mot en av EBM:s grundprinciper: att det ska vara kunskap, snarare än hierarkier, som styr?

– Som vi har lagt upp vårt arbete här, säger Christer Wettervik, chefläkare på SÄS, kommer vi inte att beordra evidensbaserad vård där vi tycker att det passar, eller där det är någon som verkar intresserad. Vi bygger en helt ny organisation där evidensbaserad vård är en av grundbultarna, en förutsättning för hela verksamheten. Alla beslut, på alla nivåer, ska vara baserade på det bästa vetenskapliga faktaunderlag som finns just då.

Nu är Christer Wettervik inte bara chefläkare med ett övergripande ansvar för den medicinska säkerheten. Han är också chef för den nya sjukvårdsstrategiska enheten och medicinsk rådgivare till sjukhusdirektören. Vad innebär evidensbaserad vård i hans arbete?

– Tidigare fick ledningen ibland propåer av typen \"den här utrustningen verkar vara bra, den skulle vi behöva\". Det slutade alltför ofta med att den som ropade högst, eller hade längst köer, fick mest. I dag gäller det att lägga fram övertygande bevis för att det skulle vara till nytta för våra patienter att införa ny teknik eller ny läkemedelsbehandling.

Sortera bort

– Vi använder också ny evidens för att sortera bort ineffektiva metoder och rutiner. Jag kan ge ett exempel från kataraktkirurgin: Genom att låta optiker eller allmänläkare skriva remiss direkt till operation sparade vi in ca 900 preoperativa rutinundersökningar på ögonkliniken – och kunde öka antalet operationer i stället. Likadant på hudkliniken där man frågade sig om det verkligen var nödvändigt att patienterna gjorde återbesök när deras sår i de flesta fall läkte helt normalt – hudläkarna kan ju göra viktigare saker än att titta på sår som läker.

– Sjukhusledningens uppgift är att skapa en organisation där alla medarbetare stimuleras att tänka fritt och ställa de rätta frågorna – även om det ibland kostar mer eller leder till obekväma beslut, säger Christer Wettervik.

Ett första filter

På den sjukvårdsstrategiska enheten vid SÄS finns också två FoU-ledare på halvtid: Sylvia Määttä, sjuksköterska och omvårdnadsforskare vid högskolan i Borås, och Anders Larsson, chef för neurologsektionen inom medicinkliniken. Anders Larsson:

– Vi ser evidensbaserad medicin som ett förhållningssätt, ett första filter i vårdarbetet: Vad är det vi ska göra och hur gör vi det bäst? Hur förhåller vi oss till nyheter på ett kritiskt sätt?

– Ingen kan hålla sig ständigt uppdaterad om allt, men alla kan skaffa sig en färdighet i att använda aktuell vetenskaplig kunskap i det dagliga arbetet.

Hur gör man då om man, som på SÄS, föresatt sig att införa evidensbaserad vård i alla led på hela sjukhuset? Hur tar SÄS steget från vackra ord till konkret handlande? Anders Larsson tror inte på traditionella föreläsningar och möten. Det ger bara krusningar på ytan:

– Den tiden är förbi när någon hade varit på ett möte och kom tillbaka till kliniken och sa att nu tycker jag att vi ska göra så och så. Efter ett tag återgår allt till det gamla igen. Evidensbaserad medicin, som är ett förhållningssätt och ett sätt att arbeta, lär man sig bäst genom aktiv, problemorienterad inlärning, helst i team.

Arbetsbok

Anders Larsson, som bland annat håller i särskilda \"evidensdagar\" i samarbete med SBU, har sammanställt en arbetsbok i evidensbaserad vård/medicin. Den är i första hand tänkt för läkare men kan även användas av andra yrkesgrupper, exempelvis sjukgymnaster.

I arbetsboken kan man själv fylla i sin frågeställning, söktermer och resultat. Anders Larsson är noga med att betona att det inte är en utförlig lärobok i evidensbaserad medicin:

– Det som jag har försökt göra är en enkel handledning som så tydligt som möjligt visar hur man praktiskt söker sig fram till aktuell kunskap, just när den behövs.

Obändig kraft

Det här sättet att arbeta är en logisk utveckling av de vetenskapliga metoderna, menar Anders Larsson. Det har blivit möjligt tack vare digital informationsbehandling och internet. Men evidensbaserad medicin är inte bara ett verktyg, som han ser det:

– Det är en obändig kraft! Jag är övertygad om att den på sikt kommer att genomsyra allt vi gör i vården.

Anders Larsson är inte ensam om sin övertygelse. Han delar den redan med många kolleger på SÄS. En av dem, som har varit med från den första skymten av en vision för mer än tio sedan, är Lise-Lotte Risö Bergerlind, tidigare verksamhetschef, nu områdeschef inom psykiatrin:

– Sedan fem år har vi skapat en ekonomi i balans och slipper göra kortsiktiga idiotbesparingar där det nästan alltid är utbildningsverksamhet, kurser och handledning som ryker först – allt det som är en förutsättning för att bedriva en bra verksamhet.

– Vi kan tillämpa evidensbaserad vård för att det är det bästa för våra patienter, inte som en förevändning för att skära ner och spara pengar. Ofta spar vi både tid och pengar på köpet. 

Arbetsglädje

Lise-Lotte Risö Bergerlind vill också gärna peka på en bonuseffekt som inte framgår av resultat- och balansräkningar:

– Vi märker redan hur utvecklingsarbetet påverkar arbetsmiljö och arbetsglädje på ett positivt sätt. Och engagerade medarbetare, som finner glädje i det de gör i vardagen, är en ovärderlig tillgång, inte minst för våra patienter.

– Men, tillägger hon, det tar sin tid. Vi som har varit med länge vet att det mesta som ger bestående avtryck inom sjukvården tar minst tre, ofta fem år. Det gäller att hänga i och vara enveten.

Håkan Bengtsson
medicinjournalist, frilans