Ett hälsobibliotek på nätet skulle samla kunskapen

Kunskap är en grundbult i all god vård. Men trots att allt fler av de kunskapsdokument som ska vägleda vården publiceras digitalt, är det ofta mycket svårt för både vårdpersonal och patienter att hitta dem. I vissa fall känner man inte ens till att underlaget finns och vet därför inte hur man ska söka efter det på ett effektivt sätt.

Kunskapen går ofta inte att få tag på när man behöver den, till exempel för att den döljs bakom brandväggar och lösenord, medför en kostnad för användaren, dränks i irrelevanta och kommersiella budskap eller är otydligt strukturerad och märkt.

Enkelt sökbar

Syftet med att skapa ett nationellt hälsobibliotek på nätet är att samla, strukturera och förmedla praktiskt användbar, enkelt sökbar vetenskapligt grundad kunskap på ett ställe. Evidensbaserat och kliniskt kunskapsunderlag skulle bli lättare att nå där det behövs. Materialet blir mer tillgängligt, överblickbart och samlat sökbart. Myndigheternas, huvudmännens, akademins och professionernas kunskapsdokument blir samsökbara tillsammans med evidens och riktlinjer från andra källor, som utvalda kliniska handböcker, databaser och tidskrifter.

Ett hälsobibliotek skulle vara en redaktionellt oberoende kanal för hela vården, för att förmedla aktuell fackkunskap från svenska och internationella expertmiljöer. Enligt förslaget skulle biblioteket i ett första steg inrättas för hälso- och sjukvårdens personal. Om nödvändiga resurser tillförs, skulle på sikt också omsorgens personal och brukare, liksom patienter och närstående få tillgång.

Ökad tillgång

Ett hälsobibliotek skulle även innebära fördelar för universitets- och högskolevärlden.

I dag är många av vårdens kunskapskällor svåra att komma åt för exempelvis läkar- eller sjuksköterskestuderande som inte fysiskt befinner sig på sjukhuset. Fler studenter och lärare, men även kliniska forskare på universitet och högskolor, skulle få tillgång till och enkelt kunna söka i viktiga resurser som i dag bara är åtkomliga för en begränsad grupp innanför olika intranät, exempelvis landstingens.

Ett hälsobibliotek kan vara tidsbesparande i vården, och kostnaden för att investera i ett sådant måste jämföras med kostnaden för ineffektiv informationssökning. Att inte lyckas hitta relevanta kunskapsdokument, riktlinjer och andra styrdokument när de behövs kan kosta många vårdgivare dyrbar arbetstid.

Bättre och mer jämlik

Tillgång till viktig kunskap har ett betydande värde när det gäller att göra vården bättre och mer jämlik. Det är svårt att beräkna kostnaderna av bristfällig kunskap och i förlängningen mindre evidensbaserade vårdbeslut – med risk för dålig patientsäkerhet. Men det torde vara sannolikt att ett hälsobibliotek genom bättre kunskapshantering förbättrar vårdens kvalitet och minskar ineffektiva eller rent av skadliga åtgärder och felaktiga beslut. Hälsobiblioteket skulle också kunna bidra till att kliniska forskningsresurser utnyttjas på ett bättre sätt.

Genom att inrätta ett nationellt hälsobibliotek, följer Sverige en internationell utveckling mot jämlik och kostnadseffektiv tillgång till evidensbaserade beslutsunderlag för vård. Liknande ­initiativ har tagits i till exempel Norge med ­Helsebiblioteket.no, Danmark med sundhed.dk, Skottland med Knowledge Network och hela Storbritannien med NICE Evidence Services. [RL]

Om utredningen

SBU:s förstudie: Förutsättningar för ett nationellt hälsobibliotek finns på www.sbu.se. Projektledare, SBU: Ragnar Levi, halsobiblioteket@sbu.se