Etiken bakom tekniken

Han har sagt att medicinen har ett Janusansikte. Det som vid första anblicken ser ut att vara rent yrkesmässigt medicinska spörsmål har starka inslag av moraliska värderingar: om vad som är gott liv och hur vården ska främja det.

Björn Hofmann är forskare vid Centrum för medicinsk etik på Oslo universitet. Han menar att den gängse bilden av medicinsk teknologi som värdeneutral är för enkel.

– Nya diagnos- och behandlingsmetoder ändrar vår syn på vad som är sjukligt, vilka diagnoser som ska sökas och vad som bör behandlas. Tekniken påverkar ständigt våra värderingar och förväntningar, säger Björn Hofmann.

Ett exempel på en sådan norm är det \"ideala\"bettet (se SBU:s rapport om tandreglering, s 6). Blotta existensen av olika tekniker för att ändra tändernas läge har fått många vårdgivare och patienter att se ett problem när tandraderna inte är helt raka – oavsett hur väl bettet fungerar.

Medicinska metoder syftar till att hjälpa människor och därför rör de också moraliska frågor, menar Björn Hofmann.

– Den moral som ligger bakom metoderna behöver ju inte alls vara kontroversiell. Men om vi inte tydliggör den så kan vi ju inte ta ställning.

– Det är just därför som etisk utvärdering behövs. När vi ser vilka värden som står på spel kan vi fatta mer genomtänkta beslut.

Inte bara hälsan

– När vi inför ny teknologi handlar det om mer än effektivitet. Och följderna av att använda ny teknologi rör inte bara hälsan. Etiken kan synliggöra de här aspekterna.

I massmedierna ägnar sig moralfilosofer gärna åt att debattera spektakulära metoder som väcker frågor om rätt och fel – allt från opererationer av foster till manipulation av människors arvsanlag.

Men Björn Hofmann påpekar att även mer blygsamma tekniska nyheter kan förskjuta vår uppfattning om vad som är önskvärt. Till exempel anser han att möjligheterna till blodtrycksbehandling har ändrat vår syn på vad som är en lämplig blodtrycksnivå.

– Dessutom sker diagnostik och behandling ofta i gråzonen mellan sjukt och friskt. Här finns etiska problem som behöver diskuteras, anser Björn Hofmann.

Han är kritisk till att den medicinska etiken ibland betraktas som perifer och teoretisk. Ofta är det precis tvärtom, säger han.

– Visst kan man uppfatta vårdens metoder – vårdens verktyg – som så självklara att man inte ser de värderingar som ligger bakom. Men värdeneutral sjukvård är en myt.

Moralisk utmaning

– I själva verket har varje beslut om att använda en viss behandlingsmetod, eller låta bli, moraliska konsekvenser. Det kan gälla resursfördelning och autonomi, men också vår syn på hälsa och sjukdom och tilliten till sjukvården. Hälsa och sjukdom handlar om vad som är gott och ont, och metoderna vi använder är själva en del av spelet om att främja det goda och läka det onda. Och det faktum att många av de metoderna inte är utvärderade är i sig en moralisk utmaning.

Björn Hofmann medger att etiker ibland använder ett språk som snarare utesluter än inbjuder dem som berörs av resonemangen.

– Men medicinsk etik handlar om praktiska problem som kräver konkreta svar. Frågorna angår inte bara dem som arbetar i vården, utan alla som fattar beslut och alla oss som en dag själva kommer att bli patient eller anhörig. 

Moraliska aspekter exempel

Sannolikheter

Vilka möjligheter och risker, effekter och bieffekter innebär metoden för den som behandlas? Hur stor är chansen att förbättra hälsan och livskvaliteten? Hur värderas detta av patienten? Exempel: För en diagnosmetod är andelen falska larm (falskt positiva provsvar) och missade diagnoser (falskt negativa provsvar) en etiskt relevant uppgift. Hur ser patienten på dessa risker?

Rättigheter

Påverkas patientens möjligheter till självbestämmande av metoden? Hotas den personliga integriteten eller den mänskliga värdigheten? Åsidosätts någon mänsklig rättighet?

Nya krav

Kommer användningen av metoden att leda till nya krav? Kan dessa krav uppfyllas? Exempel: Om man börjar använda en ny diagnosmetod, väcks förväntningar på effektiv terapi.

Samhällsstatus

Påverkar metoden samhällsstrukturen och den rådande synen på en viss sjukdom? Påverkas patienternas ställning och anseende i samhället på något sätt? Deras självuppfattning? Har metoden något positivt eller negativt symbolvärde?

Livsåskådning

Står metoden i strid med religiösa, politiska eller kulturella övertygelser? Exempel: Kan ett visst preventivmedel accepteras av personer som tillhör olika trossamfund?

Lagstiftning

Står metoden i strid med gällande lagstiftning? Krävs några förändringar av denna? Exempel: Nya metoder för fosterdiagnostik och stamcellsbehandling har i många länder lett till nya lagar.

Ansvarsfördelning

Påverkar metoden individens eller sjukvårdens ansvar? Ändras indikationerna för behandling? Påverkas relationen mellan patient och läkare? Exempel: En ny, billig och enkel behandlingsmetod kan öka risken för medikalisering, överdiagnostik och överbehandling.

Resursfördelning

Kommer metoden att påverka den allmänna tillgången på sjukvård eller fördelningen av sjukvårdsresurser i befolkningen? Vilka blir i så fall vinnare respektive förlorare i en sådan process? Stämmer detta med allmänt accepterade riktlinjerför prioritering, så att fördelningen kan anses bli rättvis

Professionalism

Hur påverkas vårdgivarens handlingsfrihet och möjligheter att fullfölja sina arbetsuppgifter enligt rådande yrkesetik? Spelar metoden någon roll för yrkesidentiteten?

Tredje part

Påverkar metoden tredje part, t ex donatorer, anhöriga, släktingar (diagnostik av ärftliga tillstånd), surrogatföräldrar?

Särintressen

Har forskare, beslutsfattare, innovatörer eller tillverkare egna intressen i att metoden används? Att den utvärderas?

Fritt efter Hofmann B.Towards a procedure for integrating moral issues in HTA