En studie är ingen studie

Numera dyker ordet evidens ofta upp i alla upptänkliga sammanhang. Men vad menas med det?  Evidens är bästa tillgängliga bevis – det samlade resultatet av systematiskt insamlade, kvalitetsgranskade och sammanvägda studier. Inte bara en enstaka studie som man råkar hitta efter en snabbsökning i PubMed.

SBU understryker ofta hur viktigt det är att använda evidensbaserad kunskap i praktisk sjukvård. Att söka efter det bästa tillgängliga vetenskpliga underlaget och tillämpa det i sina dagliga rutiner.

Men hur ska man veta när det är läge att byta rutin? En tumregel är att en enstaka studie sällan ger tillräckligt stöd för att ändra vårdrutinerna. En svala gör ingen sommar. Resultaten kan ha uppkommit av en slump, till exempel därför att alltför få försökspersoner ingick i undersökningen, eller att försökspersonerna inte var representativa – de kanske var sjukare eller friskare än vanligt. Nyttan av en åtgärd kan ju variera: de sjukaste patienterna svarar bättre på behandlingen än de lindrigare sjuka – eller tvärtom. En behandling som fungerar bra för högriskpatienter behöver inte göra det för patienter med låg risk.

Inte ens sammanvägda resultat av flera studier räcker alltid. I så kallade Cochrane-översikter (se Cochrane-biblioteket på www.sbu.se) granskas om de ingående studierna är väl genomförda och om de sammanvägda resultaten är säkra.

Men att resultaten är tillförlitliga behöver inte betyda att de är relevanta eller lämpliga att tillämpa. Man måste ta ställning till om de är giltiga i den aktuella situationen, och om chansen att behandlingen ska göra nytta är rejält större än risken att den gör skada. Många studier och översikter saknar uppgifter om biverkningar, det är viktigt att hålla i minnet.

Ännu en central fråga är kostnaderna för åtgärden. Är uppoffringarna som krävs rimliga i förhållande till den förväntade nyttan? Cochrane-översikterna beräknar inte kostnadseffektiviteten.

Men inte bara forskningsresultat, utan också kunskapsluckor måste tas med en nypa salt. Att effekten av en viss behandling är obevisad behöver inte betyda att behandlingen saknar effekt. Orsaken kan helt enkelt vara att ingen forskning har gjorts, eller att de studier som finns är för dåliga eller för små för att kunna påvisa en effekt. Ett räkneexempel: för att med 90 procents säkerhet påvisa en 10-procentig skillnad mellan två grupper behövs över 10 000 patienter i vardera gruppen. Att det saknas forskningsresultat som visar att en behandling är effektiv, betyder inte nödvändigtvis att den är ineffektiv – men det är ofta en varningssignal om att kunskapsläget är osäkert.

Hur många falsklarm och mirakelmetoder skulle inte ha kunnat avfärdas i tid om vi bara hade följt tumregeln "en studie är ingen studie"?

Ragnar Levi, Redaktör