Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Efterlyses: kritiskt tänkande
Alltför tvärsäkra doktorer är en fara för patienterna. Det menar professor Carl-Gustaf Elinder, verksamhetschef vid njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
På Carl-Gustaf Elinders skrivbord, på en av Huddinges många identiska läkarexpeditioner, ligger en bok om optiska illusioner.
– Om du slänger en hastig blick på bilderna så ser du bara ett färgmönster, förklarar han. Men om du fäster blicken på en tänkt punkt bakom bilden så träder plötsligt motivet fram.
Det är en lek med olika synsätt.
– Jo, jag är nog lite road av att byta perspektiv, att försöka se saker från olika håll, säger Carl-Gustaf Elinder.
Viktig förmåga
Enligt en färsk artikel i British Medical Journal kan just förmågan att se flera möjliga förklaringar till en viss symtombild vara en viktig egenskap hos vårdpersonal. Att väga in alla fakta, även om de motsäger ens förutfattade mening, kan vara avgörande för rätt diagnos och behandling.
Men det är en svår konst. Det enklaste är att sträva efter entydighet och försöka bekräfta sitt första intryck. Till exempel inriktar läkare gärna sina frågor till patienten på ett sätt som stärker deras första misstankar. När man hamnar på fel spår från början kan det vara svårt och ta lång tid att hitta rätt.
Motsatt bedömning
– Alla försöker vi ju rättfärdiga vår egen uppfattning. Häromdagen hörde jag till exempel hur två läkare gjorde diametralt motsatta bedömningar av effekten av kortisonbehandling för en patient med giktartrit. Doktorn som hade gett kortisonsprutorna ansåg att behandlingen hade haft mycket positiv effekt. Den tolkningen stämde ju med hans beslut att ge behandlingen. Men kollegan som inte hade varit inblandad gjorde motsatt tolkning.
För patienternas skull är det viktigt att det finns flera kolleger som kan nyansera bilden.
– Jag vet också med mig själv att när jag läser vetenskapliga tidskrifter har jag lättare att fånga upp undersökningar som passar min egna gamla käpphästar. Till exempel tycker jag att omeprazol förskrivs alldeles för mycket inom njurmedicinen. Ser jag studier som bekräftar just detta så kopierar jag upp artiklarna och skickar ut dem till medarbetarna. Undersökningar som pekar åt motsatt håll missar jag nog.
Inom psykologin kallas det här allmänmänskliga fenomenet confirmation bias. Forskare verkar ha lika lätt att gå i fällan som alla andra. I en studie ombads medicinska experter betygssätta metodiken i olika vetenskapliga artiklar som hade använt exakt samma vetenskapliga metod men som kommit till helt skilda resultat. Det visade sig att experterna gav bättre betyg till studier som bekräftade deras egen uppfattning än till sådana som motsade den.
"Käftar emot"
– Enkelspårigheten kan innebära en stor risk inom medicinen. Lyckligtvis har jag folk omkring mig som vågar käfta emot, skrattar Carl-Gustaf Elinder.
Ett annat problem som tas upp i British Medical Journal är att beslut ofta fattas på grundval av de fakta som är lättast att komma ihåg och inte på basis av de uppgifter som är mest relevanta.
– Här på njurmedicin på Huddingesidan hade vi för ganska många år sedan två dödsfall efter njurbiopsi. Ser man till statistiken inträffar sådant kanske en gång på tio eller hundra tusen. Men vi som har varit med om de här dramatiska dödsfallen tror jag är något mer restriktiva med det ingreppet än exempelvis våra kollegor i Solna, där man inte drabbats av något sådant dödsfall.
Som verksamhetschef ser Carl-Gustaf Elinder som sin uppgift att försöka skapa ett tryggt klimat på kliniken där det är tillåtet att tänka självständigt och kritiskt utan att det uppfattas som hotfullt eller besvärande.
Äldre visar yngre
– De seniora läkarna måste gå före och visa de yngre att de kan ha skilda uppfattningar och att det samtidigt är viktigt att alla kan ompröva sitt eget synsätt.
– Inom njurmedicinen diskuterar vi ofta lämplig tidpunkt för en patient att börja med dialys. Njurarna hos äldre patienter försämras ofta långsammare än hos yngre. Samtidigt som vi vet att dialysen kan göra nytta så måste riskerna med den vägas in. I den här avvägningen finns ofta skilda uppfattningar som vi måste kunna beakta.
Lästips
Klein JG. Five pitfalls in decisions about diagnosis and prescribing. Brit Med J 2005;330:781-783.