Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Dödsorsak – ovisst hur bilddiagnostik står sig mot obduktion inom vård och rättsmedicin
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Antalet kliniska obduktioner har minskat, och eftersom bilddiagnostik är enklare att genomföra väcks frågan om fler avlidna skulle kunna undersökas än i dag. Men det går inte att avgöra vilka diagnoser som kan fastställas med magnetkamera eller datortomografi – hos avlidna är metodernas tillförlitlighet oklar, visar SBU.
SBU har granskat om bilddiagnostik kan vara ett alternativ till obduktion inom sjukvården, eller ett komplement till klinisk respektive rättsmedicinsk obduktion.
Men de studier som hittills har gjorts räcker inte för att avgöra vid vilka tillstånd som undersökning av döda kroppar med magnetkamera eller datortomografi ger rättvisande besked.
För att ta reda på detta krävs det stora studier som omfattar flera kliniker och som läggs upp på ett bra och enhetligt sätt.
Obduktion kan missa
Nya studier borde inriktas på tillstånd där obduktion miss- tänks missa viktiga fynd och där det kan vara svårt att dra slutsatser utifrån tillförlitligheten hos bildundersökning av levande människor.
För rättsmedicinens del kan det exempelvis vara viktigt att studera vad bilddiagnostik kan tillföra som komplement till obduktion vid tidig akut hjärtinfarkt, traumadöd och nedkylning.
Och inom vården kan det vara viktigt att vetenskapligt undersöka vad bilddiagnostik kan ge utöver obduktion dels hos vuxna med akut hjärtinfarkt, dels hos barn som har dött före ett års ålder och som har andningsrelaterade förändringar, inflammatoriska och infektiösa tillstånd eller vissa medfödda missbildningar.
Mindre tillförlitligt
Obduktion har blivit sällsynt. I början av 1970-talet obducerades varannan avliden person, men numera bara en av tio. I övrigt anges dödsorsak enbart på grundval av kliniska uppgifter, vilket trots sofistikerade diagnosmetoder har visats vara mindre tillförlitligt.
Antalet obduktioner minskar inte bara i Sverige utan även i flera andra länder. Orsakerna är inte helt klarlagda. Det kan handla om vårdpersonalens eller anhörigas motvilja, ekonomiska avvägningar eller brist på obducerande läkare. Följderna av detta ligger utanför ramen av SBU:s projekt. Inom rättsmedicinen, där det finns ett regelverk som styr, är obduktion lika vanligt som tidigare. År 2013 utfördes omkring 5 000 kliniska obduktioner och ungefär lika många inom rättsmedicinen. [RL]
SBU:s slutsatser | Bilder eller obduktion
- Utifrån de studier som hittills har gjorts på avlidna går det inte att avgöra hur tillförlitligt bilddiagnostik är som komplement eller alternativ till obduktion. Enskilda studier antyder att bilddiagnostik exempelvis skulle kunna vara användbart för att bestämma organvikt. Detta skulle dock behöva bekräftas i fler studier.
- För att kunna avgöra nyttan med bilddiagnostik av avlidna inom vården respektive rättsmedicinsk verksamhet krävs en bättre samordning av studieupplägg, högre studiekvalitet samt stora studier som helst omfattar flera centra.
- Det största behovet av forskning på området gäller de specifika situationer där obduktion riskerar att missa viktiga fynd, och där det bedöms vara svårt att överföra kunskap och erfarenhet från undersökningar av levande individer.
Till rapporten "Bilddiagnostik av avlidna" (2015)
Projektledare SBU: Monica Hultcrantz, hultcrantz@sbu.se