Diabeteskost

SBU:s nya granskning av forskningen om kost vid diabetes gäller råd om mat och dryck till vardags, alltså inte korta dieter eller kurer. Rapporten granskar också studier av kost för personer utan diabetes men med nedsatt glukostolerans eller förhöjt blodsocker vid fasta.

Att begränsa sig till en måttlig mängd fett – eller en måttlig mängd kolhydrater – sänker blodsockret på lång sikt och även kroppsvikten vid diabetes, visar forskningen. Däremot saknas det studier av tillräckligt bra kvalitet för att bedöma effekterna av kost med mycket låg andel kolhydrater och hög andel fett. Därför är det viktigt att sjukvården följer upp dem som själva väljer att äta sådan mat för att ta reda på om det finns risker med detta eller inte.

De rekommendationer för diabeteskost som gäller i dag går bland annat ut på att det är viktigt att äta mycket grönsaker, baljväxter och fisk. SBU finner ett visst vetenskapligt stöd för att sådana livsmedel kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom och kanske också minska dödligheten, främst hos personer utan insulinbehandling. Däremot finns det varken stöd eller motbevis för de rekommendationer som handlar om fullkornsprodukter och fettmängd. Här ger inte forskningen argument vare sig för eller emot dagens kostrekommendationer.

Alkohol och kaffe

Genomgången visar också att personer med typ 2-diabetes löper mindre risk att insjukna i respektive dö av hjärt-kärlsjukdom om de konsumerar alkohol än om de inte dricker alkohol alls. Vid individuell rådgivning är det viktigt att ta hänsyn till de risker som alltid finns med alkohol och särskilda skäl att vara försiktig, till exempel graviditet eller riskbruk.

Också hos kaffedrickare är risken för hjärt-kärlsjukdom lägre.

Skydd mot diabetes

För personer med nedsatt förmåga att bryta ner glukos kan förändrad livsstil skydda mot att besvären utvecklas till diabetes. Så kallad livsstilsbehandling inbegriper fysisk aktivitet plus råd om att minska på fettet i kosten och att äta mer fibrer. Utan sådan behandling utvecklas diabetes inom en treårsperiod hos 15–20 procent i den här gruppen. Livsstilsbehandling under lika lång tid kan minska den risken med 30 till 60 procent.

Ekonomiska modellstudier tyder också på att livsstilsförändring i form av lågfettkost kombinerad med fysisk aktivitet är kostnadseffektivt när det gäller att minska risken för diabetes.

Det går inte att säga om måltidsordningen, fördelningen av energi under dagen, spelar någon roll för personer med diabetes, eftersom det saknas tillräckligt stora och välgjorda studier. Det saknas också studier om vilken effekt som kosten har på livskvaliteten och på diabeteskomplikationer från ögon och njurar.

Kräver information

Både i de gällande kostrekommendationerna och i SBU:s rapport framhålls att det är viktigt att kostråden är anpassade efter individen. Om det ska vara möjligt för patienten att göra självständiga val, krävs att hon eller han får god information om vilka för- och nackdelar som följer med olika sätt att äta och dricka.

Omkring 4 procent av alla svenskar har diabetes mellitus. Den vanligaste formen är typ 2-diabetes. Gemensamt för all diabetes är att glukoshalten i blodplasman är för hög. Vid typ 2-diabetes är känsligheten för insulin nedsatt.  [JT]

SBU:s slutsatser

• Vid typ 2-diabetes har lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost likartade gynnsamma effekter på HbA1c (”långtidssockret”) och kroppsvikt. Det saknas studier av tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost. Säkerhetsaspekterna blir därför särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer som själva väljer extrem lågkolhydratkost.
• Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att grönsaker, baljväxter och fisk är gynnsamma för personer med diabetes. Dessa livsmedel ingår som viktiga beståndsdelar i dagens kostrekommendationer vid diabetes. Litteraturgenomgången har inte funnit underlag för slutsatser om andra centrala komponenter i kostrekommendationerna, som fullkornsprodukter och fettmängd. Inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig för eller emot en ändring av dagens diabeteskostrekommendationer.
• Personer som har typ 2-diabetes och som regelbundet konsumerar måttlig mängd alkohol löper lägre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än de som inte konsumerar alkohol. Givetvis måste rådgivning om alkohol ta hänsyn till graviditet eller risk för missbruk. Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker kaffe.
• Så kallad livsstilsbehandling, där råd om kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiberinnehåll kombineras med ökad fysisk aktivitet, skyddar mot utveckling av diabetes hos personer som har nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos.
• Eftersom det saknas studier av tillräcklig kvalitet går det inte att bedöma betydelsen av näringsintagets fördelning under dygnet. Detsamma gäller intag av proteiner respektive fullkornsprodukter. Dessutom saknas det studier av kostens betydelse för livskvaliteten, och för förekomsten av komplikationer från ögon och njurar.
• Ett stort antal studier av olika koster vid diabetes genomförs för närvarande. Allt eftersom resultaten av högkvalitativa studier blir tillgängliga, måste det finnas beredskap att ompröva slutsatserna i denna rapport.

Läs rapporten Mat vid diabetes – en systematisk litteraturöversikt (2010)