Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Depression – frågor om magnetstimulering kvarstår
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Vissa patienter med depression kan ha nytta av en ny metod som stimulerar hjärnan elektromagnetiskt. Men metoden behöver fortsätta prövas på utvalda patienter i kliniska studier. Risken för biverkningar bör också följas upp i större undersökningar.
En elektromagnetisk spole som placeras nära huvudet för att ge elektrisk aktivitet i hjärnbarken, så kallad transkraniell magnetstimulering, kan ha antidepressiv effekt. Den nya metoden används inom ramen för forskning på några platser i Sverige i dag.
SBU:s utvärdering visar att det fortfarande finns viktiga obesvarade frågor kring metoden – bland annat om behandlingen kan ge minnesstörningar. Därför bedömer SBU att det finns anledning att fortsätta se metoden som experimentell.
Kan förbättras
Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att en del patienter i högre grad kan bli bättre eller helt bra av två till fem veckors behandling med vänstersidig magnetstimulering jämfört med placebo. Risken för återfall är dock hög. Resultaten gäller för patienter som inte fått tillfredsställande hjälp av läkemedel, och som samtidigt inte har så svår depression att de behöver så kallad elektrokonvulsiv terapi (ECT).
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att de vanligaste biverkningarna är huvudvärk och muskelsmärta som avtar under behandlingsperioden.
För att kunna utesluta risken för att magnetstimulering skulle kunna påverka den kognitiva funktionen krävs större studier än de som finns i dag, skriver SBU i rapporten. [JT]
SBU:s slutsats
Balansen mellan risk och nytta är inte klarlagd när det gäller behandling av depression med transkraniell magnetstimulering (TMS). Det behövs ytterligare forskning innan det går att avgöra vilken roll metoden kan få i rutinsjukvård. Magnetstimulering förefaller ha en bättre effekt än inaktiv kontroll vid behandling av depression hos patienter som inte har blivit bättre av tidigare behandling med antidepressiva läkemedel. Å andra sidan är det inte säkerställt att metoden inte ger minnesstörningar.
Bakgrund
TMS mot depression prövas i dag på några platser i Sverige. Till skillnad från elektrokonvulsiv behandling (ECT) behöver patienterna inte sövas. Vid TMS stimulerar en elektromagnetisk spole hjärnan och påverkar den elektriska aktiviteten i hjärnbarken. Patienten känner behandlingen som stickningar i hårbottnen. Ingen har kunnat visa säkert varför magnetstimulering skulle ha antidepressiv effekt. Men bilder tagna med magnet- eller PET-kamera visar att blodflödet och glukosomsättningen i hjärnan påverkas.
Om rapporten
Transkraniell magnetstimulering vid depression. En systematisk litteraturöversikt (2009). SBU-rapport nr 192. Uppdatering av en tidigare SBU-rapport som publicerades 2004. Projektledare: Agneta Pettersson, agneta.pettersson@sbu.se