Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Den tänjbara kostnadseffektiviteten
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Den beräknade kostnadseffektiviteten hos ett läkemedel mot benskörhet varierar med 300 procent beroende på vilken behandlingsstudie som används i kalkylen.
Kostnadseffektivitet speglar förhållandet mellan kostnad och nytta. Sådana kalkyler ställer särskilda krav på faktaunderlaget. Tillförlitliga beräkningar kräver säkra uppgifter om både kostnader och den medicinska effekten.
Beräkningar som bygger på en enstaka klinisk undersökning riskerar att bli missvisande. Ett tydligt exempel beskrivs av den kanadensiske hälsoekonomen Douglas Coyle och hans medarbetare Karen Lee. De har undersökt kostnader och nytta av alendronat, ett läkemedel mot benskörhet.
Coyle och Lee använder uppgifter från fyra olika studier för att beräkna kostnaden för ett så kallat hälsovägt levnadsår (1 QALY) med alendronat. Resultaten blir helt olika.
Används uppgifter från en viss undersökning, blir kostnaden 23 700 kanadensiska dollar eller 132 000 svenska kronor per QALY.
Används andra undersökningsresultat i kalkylen blir kostnaden mer än tre gånger så hög, 78 700 kanadensiska dollar eller 438 000 kronor.
När de i stället använder resultat från en metaanalys av flera studier landar kostnaden på 47 800 kanadensiska dollar, 266 000 kronor, per QALY.
Författarna förespråkar att hälsoekonomiska kalkyler bygger på resultat från välgjorda metaanalyser.
Ska man få en så riktig siffra som möjligt måste kalkylen bygga på bästa tillgängliga evidens. Det betyder ofta ett sammanvägt behandlingsresultat från flera kliniska studier, helst genomförda under realistiska förhållanden. Det är den typ av evidens som SBU tar fram i sina systematiska översikter.
Det är inte så att alla kalkyler som bygger på enstaka studier är felaktiga. Men risken är större att siffrorna är missvisande.
SBU:s kommande rapport om benskörhet kommer att belysa möjligheten att dra slutsatser om kostnadseffektivitet.
Coyle D, Lee KM. Evidence-based economic evaluation: how the use of different data sources can impact results. I Donaldson, Mugford och Vale (red). Evidence- based Health Economics. London: BMJ Books, 2002.