Den gåtfulla placeboeffekten – är det tankens kraft?

På senare år har placebo och placeboeffekter fått ökad uppmärsamsamhet. Effekten ses inte längre som enbart ett störande inslag i medicinsk forskning utan som en påverkan som är värd att studera i sig.

SBU ordnade därför en konferensdag – den 21 september för att belysa fenomenet placebo ur olika synvinklar. Professor emeritus Harry Boström var initiativtagaren och tog upp behovet av att de som står för de sjukvårdande insatserna på ett seriöst sätt bör närma sig placeboeffekterna och utnyttja dem i behandlingen och bemötandet av patienterna. Någon allmänt accepterad definition på placeboeffekt finns inte eftersom man inte känner till de bakomliggande orsakerna. De troliga verkningsmekanismerna är förväntanseffekter eller eventuell betingning. Den observerbara effekten kan också förklaras av spontant tillfrisknande t ex vid influensa, variationer i ett kroniskt sjukdomsförlopp eller tillvänjning.

Erik Hägg presenterade experimentella studier som visade effekter av verbala stimuli på t ex illamående, astmaattacker och allergiska hudreaktioner. Påtagliga effekter av placebo har registrerats vid olika smärttillstånd, och man har även konstaterat att objektiva effekter som svullnad och inflammatorisk aktivitet påverkas, liksom blodtrycket. Flera studier visar vilken stor betydelse ett gott bemötande har för behandlingsresultatet. Patienter som får ett ovänligt bemötande är inte bara mer missnöjda med behandlingen utan botas i lägre utsträckning än de som får ett vänligt och engagerat mottagande.

Om placeboeffekter inom kirurgin berättade Thomas Ihre. Det finns många exempel på kirurgiska behandlingar som givit god effekt, men som efter granskning i randomiserade studier framstår som rena placeboeffekter. I en japansk studie från 1960-talet redovisades mycket goda effekter av glomektomi som ett behandlingsalternativ vid astma, och tusentals patienter opererade bort glomus caroticus (en endokrin körtel som sitter i vinkeln av yttre och inre halsartären) innan man i en kontrollerad dubbelblind studie kunde visa att det inte var någon skillnad mellan aktiv behandling och placebo. Men andelen förbättrade var lika hög i båda grupperna – två tredjedelar!

Marie Åsberg är psykiater och menar att termen placebo är ologisk. Ospecifik behandlingseffekt är en bättre beskrivning. På senare år har det blivit svårare att demonstrera effekter av läkemedel, vilket kan bero på att allt fler av de patienter som nu ingår i studier har lättare depressioner. De påverkas också lättare av placebo, vilket gör att det är svårare att påvisa skillnader mellan den grupp som får aktiv substans och placebogruppen. Ångestsyndrom går ofta att behandla med placebo och det har visats att blå eller gröna placebotabletter är mer ångestdämpande än röda eller gula.

Martin Ingvar talade om hur hjärnans mekanismer kan hänga samman med placeboeffekten. Karin Johannisson gav en idéhistorisk exposé, och etiska och legala aspekter belystes av Povl Riis från Danmark och Olof Edhag.

Helena Dahlgren