De svarta hålen i medicinsk kunskap

Utvärderingar av medicinska metoder bidrar inte bara till evidens om nytta, risker och kostnader. Systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen visar också på vilka områden det saknas kunskap.

I SBU:s rapporter påpekas ofta att det saknas tillräcklig evidens för att kunna bedöma värdet av en behandling.

Exempelvis fanns det endast för en minoritet av behandlingarna i SBU-rapporten om rygg- och nackbesvär tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna utvärdera nytta, risker och kostnader.

Liknande problem visar sig på många områden som SBU granskar – grupper av patienter behandlas med metoder som saknar dokumenterad vetenskaplig grund. Nytta, risker och kostnader är således okända.

Detta behöver inte betyda att de obevisade metoderna är dåliga eller overksamma. Men de kan vara det. I värsta fall gör de mer skada än nytta.

Borde kunna vägleda

Därför är det angeläget att kunskap om bristande evidens tas till vara. De kunskapsluckor som påvisas i utvärderingar borde kunna vägleda fortsatt klinisk forskning.

Det är ett problem att Sverige hittills har saknat ett naturligt system för att fånga upp den påvisade okunskapen och omsätta den i forskningsprojekt. Vi har hittills inte haft någon tydligt behovsstyrd uppdragsforskning.

Andra länder har utarbetat strategier för att hantera påvisad okunskap. Till exempel i Storbritannien utnyttjas resultat från utvärderingar inom National Health Services (NHS) som utgångspunkt för nya forskningsprojekt. NHS Health Technology Assessment Programme är ett behovsstyrt forskningsprogram.

Alla förslag blir föremål för strukturerad förberedelse och granskning i olika kommittéer innan de ämnen som ska specialstuderas väljs ut.

De ämnen som bedöms vara värda att utforska vidare kan antingen studeras inom ramen för det egna programmet eller ges som uppdrag till externa forskare.Vid sidan av detta behovsstyrda system finns i Storbritannien givetvis också helt fristående anslagsgivare som inte måste, men som kan, inrikta sig på de ämnen som enligt NHS bedömning är nödvändiga att utvärdera.

Fångar okunskapen

Vilket system, det svenska eller det engelska, som är bäst går inte att säga. Försvar för båda systemen finns i forskningsfriheten och samhällsnyttan. Klart är dock att Sverige hittills har saknat en sammanhållen funktion som fångar upp och värderar den påvisade okunskapen.

Det återstår att se om nya initiativ kan ändra på detta. Exempelvis pågår just nu en förändring av forskningsfinansieringen. En nyinrättad myndighet, Vetenskapsrådet, ska till stora delar ta över de nuvarande forskningsrådens uppgifter.

Luckorna ignoreras

Det nya rådets främsta uppgift är att "ge stöd till grundläggande forskning av högsta kvalitet". Huruvida man ser som sin uppgift att prioritera de kliniska områden som är sämst studerade återstår att se.

I dag kan vi konstatera att viktiga kunskapsluckor ignoreras – såväl av fristående anslagsgivare som av kommersiella intressen. Forskningsresurserna styrs till ett fåtal områden som för stunden är i ropet – inte till dem där bristen på kliniska studier lämnar gapande hål.

SBU:s initiativ till en randomiserad studie om hjärnskakning syftar till att söka svar på kliniskt relevanta frågor. Det handlar om att hellre tända ett ljus än förbanna mörkret.

Jan Adolfsson
docent
projektsamordnare SBU

Referenser

• Chase D, et al. Research implications from Cochrane Reviews - what happens to them. [Abstract] VII Cochrane Colloqium, Paris, 1999.
• Dixon S, Booth A, Perrett K. The application of evidence-based priority setting in a District Health Authority. J. Public Health Med., 1997; 19: 307-312.
• Harries U, Elliott H, Higgins A. Evidence-based policy-making in the NHS: exploring the interface between research and the commissioning process. J Public Health Med., 1999. 21: 29-36.
• Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering. Prop. 1999/2000:81, 2000.