De lär kollegerna evidensbaserad vård

Intresset för utbildning i evidensbaserad vård växer. Men fortfarande är sökning och värdering av evidens en bristvara i vårdutbildningarna på högskolenivå.

– Ren skandal, säger Jörgen Nordenström, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, Solna.

– Hur ska de nya doktorerna någonsin kunna ge bästa möjliga vård om de inte får lära sig att hitta den bästa och mest aktuella vetenskapliga kunskapen?

– Läkare är faktiskt ett akademiskt yrke och det är skrämmande när man på universitetsnivå inte lär sig grundläggande källkritik.

Söka och värdera

Jörgen Nordenströms intresse för problemorienterat lärande började tidigt, och undervisning i att söka och värdera evidens blev en självklar fortsättning.

– Det finns ju så många frågor som inte besvaras av traditionella läroböcker. Då gäller det att veta var man kan lära sig mer.

Kritiskt tänkande och sökande efter vetenskapliga ledtrådar till kliniska problem kommer fortfarande inte in i läkarutbildningen på ett naturligt sätt, menar Jörgen Nordenström. Något som han själv har försökt råda bot på med – just det – en lärobok.

Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår ska uppmuntra studenterna att hela tiden använda sin nyfikenhet och kritiska förmåga i det kliniska arbetet.

– I dag är det ofta ett frivilligt inslag i utbildningen som lärarna kan ägna sig åt ad hoc.

Även om många lärare har lång klinisk erfarenhet, är det långt ifrån självklart att de förstår betydelsen av att studenterna lär sig söka ny kunskap.

Egna luckor

– Det finns studier som pekar på att ju fler år man har haft i yrket, desto mindre aktuella blir ens medicinska kunskaper. Och kanske blir man också mindre observant på sina egna kunskapsluckor.

För att ändra på förhållandena på det egna sjukhuset har Jörgen Nordenström och hans medarbetare Johan Thor gett hundra färdiga läkare vid Karolinska universitetssjukhuset en tvådagarskurs i att söka och värdera evidens. Tanken är att var och en av de hundra i sin tur ska utbilda ett tjugotal av sina kolleger.

– Målet är att alla deltagare ska bli medvetna om sin egen kunskapsnivå - och hur den kan höjas.

Men evidens får inte ses som enbart en läkarfråga, understryker Ania Willman, lektor i vårdvetenskap vid Blekinge Tekniska högskola.

– Sjuksköterskor behöver bli precis lika bra på att använda vetenskaplig kunskap i praktisk vård, säger Ania Willman.

Godtyckliga val

Alldeles för länge har det varit godtyckligt vilka omvårdnadsåtgärder som man har valt, menar Ania Willman.

– För patienternas skull är det fullständigt nödvändigt att undervisning om evidensbaserad vård kommer in i sjuksköterskeutbildningen, understryker hon.

– Det står i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område att vårt arbete ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det betyder att varje sjuksköterska måste vara en aktiv forskningskonsument.

Kan inte följa lagen

– Om man inte kan läsa forskningsresultat kritiskt, så kan man heller inte följa lagen och medverka till att omvårdnaden vilar på en säker grund, förklarar Ania Willman.

Hon säger att sjuksköterskor under många år skolades enbart till läkarassistenter. Först på 1970- och 80-talen kom det vetenskapliga inslaget in i utbildningen.

– De senaste trettio åren har det producerats internationellt erkänt god vetenskaplig omvårdnadskunskap. Den måste finnas med när man fattar kliniska beslut, tillsammans med kunskap om patientens önskemål och tillgängliga resurser.

Ania Willman började samla material till en lärobok om evidensbaserad omvårdnad redan för sex år sedan men inte förrän hon avsatte en sommarvecka tillsammans med kollegan Peter Stoltz kom den verkligen till. En reviderad upplaga har just kommit ut.

– Vi ville skriva en praktisk bok som var en introduktion till ämnet och framförallt beskrev processen att samla in och granska den vetenskapliga litteraturen. Och vi ville att den skulle innehålla praktiska exempel.

Avdramatisera

Ania Willman hoppas att begreppet evidensbaserad vård kan avdramatiseras.

– Det låter ofta så högtravande och avancerat att de som är kliniskt verksamma inte "vågar" ge sig i kast med det, säger hon.

– Samtidigt är det viktigt att evidensbegreppet inte urvattnas. Evidens har blivit ett modeord. Men det som kallas evidensbaserad vård måste verkligen bygga på kvalitetsgranskade studier som är sammanvägda.

– Sådan kunskap kan hjälpa oss att ge bästa möjliga vård och omvårdnad.