Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

CANCER strålas allt oftare

Allt fler cancerpatienter får strålbehandling. Men trots betydande kunskapsluckor ges bara omkring tre av hundra behandlingar inom ramen för en kontrollerad studie.

En tidigare SBU-rapport om strålbehandling av cancer drog slutsatsen att alltför få patienter med cancer fick symtomlindrande strålning.

I dag har läget förändrats. En ny kartläggning av alla sjukhus som erbjuder strålning visar att antalet behandlingar som ges i symtomlindrande syfte har ökat med 20 procent.

Ökningen ligger i linje med slutsatserna i SBU-rapporten från 1996.

Även det totala antalet strålbehandlingar per år har ökat med över 50 procent mellan 1992 och 2001. Andelen cancerpatienter som någon gång fått strålning har ökat från 32 till 47 procent under samma period. Sverige ligger nu i nivå med många andra västländer.

Däremot har det inte skett någon ändring vad gäller inslaget av klinisk forskning.

Den föregående kartläggningen visade att bara 3 procent av behandlingarna gavs inom ramen för en kontrollerad klinisk studie. Siffran är fortfarande densamma.

Många frågetecken

– Vi hade förstås hoppats på en större andel den här gången, säger professor Torgil Möller, som medverkat vid båda tillfällena.

– Vår genomgång av forskningen visar att det fortfarande finns många frågetecken som borde rätas ut genom klinisk forskning.

Om vården och behandlingen ska kunna förbättras måste fler patienter ingå i studier.

– Situationen för cellgifter är inte heller lysande – men där är det ändå mer än dubbelt så stor andel av behandlingarna som ges inom ramen för en klinisk studie, totalt 10 procent, säger Torgil Möller.

Jämförelser saknas

SBU betonar i sina slutsatser att det saknas randomiserade jämförelser mellan strålning och andra behandlingsalternativ. Det finns betydande kunskapsluckor som även gäller livskvalitet och biverkningar.

Varför är den kliniska forskningen om strålbehandling mer eftersatt?

– När det gäller cellgifter står läkemedelsindustrin ofta som finansiär. För strålning är läget annorlunda – vinstintressena är inte lika starka, svarar Torgil Möller.

Forskningstradition och vårdgivarnas intresse för olika frågor är andra faktorer som kan spela roll.

SBU:s slutaster strålbehandilng

  • Behandling av patienter med cancer innefattar kirurgi, cytostatikabehandling och strålbehandling, vilka tillsammans ingår i begreppet onkologisk behandling.
  • Strålbehandling av solida tumörer tillämpas i Sverige i huvudsak i god överensstämmelse med vad som framgår av den vetenskapliga litteraturen.
  • Strålbehandling har en dokumenterad roll i såväl kurativt som palliativt syftande behandling av patienter med vissa cancerformer. Kunskapsläget behöver dock förbättras avsevärt genom randomiserade kontrollerade studier i fråga om följande:
    1. De relativa för- och nackdelarna med olika former av palliativ behandling,
    2. Jämförande studier av strålbehandling i förhållande till andra behandlingsalternativ vid utvalda cancerformer.
    3. Jämförande studier av biverkningar och patienternas livskvalitet vid olika metoder för strålbehandling och andra behandlingsformer.
  • För att vård och behandling av patienter med cancer ska kunna utvecklas och förbättras krävs att fler patienter inkluderas i kliniska studier.
  • Vid flertalet av de cancersjukdomar som ingår i denna rapport utgör kurativ strålbehandling ett viktigt komplement till framför allt kirurgisk behandling.
  • Strålbehandling i palliativt syfte har ökat, vilket överensstämmer med vad som framhölls i den tidigare SBU-rapporten.
  • Volymen av och kapaciteten för strålbehandling är nu i stort sett densamma som i andra västländer.
  • Den direkta kostnaden för strålbehandling uppgår i genomsnitt till cirka 55 000 kronor för en kurativt syftande behandlingsserie och cirka 17 000 kronor för en motsvarande serie palliativ behandling.
  • Det är angeläget att se över den onkologiska vårdens struktur, organisation och resursutnyttjande. För- och nackdelar med en eventuell koncentration av resurserna bör utredas för patienter med ovanliga former av behandling av cancersjukdom. En sådan översyn är angelägen för att garantera såväl de medicinska resultaten av behandling av cancersjukdom som tillgång till adekvat utbildad personal. Personalbehovet för strålbehandling av cancer är oklart, och därför är det angeläget med en utredning på detta område.
  • Rutinerna för kvalitetssäkring i samband med strålbehandling bör utvecklas och även omfatta kvaliteten på vård och omhändertagande.
  • I framtida studier av effekterna av olika behandlingar av patienter med cancer bör även påverkan på patientens livskvalitet och välbefinnande studeras. Mer ingående studier av både omedelbara och långsiktiga biverkningar är angelägna. Sådana studier är fortfarande alltför sällsynta.

Ur SBU-rapporten Strålbehandling vid cancer II – en
evidensbaserad kunskapssammanställning (2003).