Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Bröstcancer – aromatashämmare som tillägg ökar överlevnad även långsiktigt
Efter operation av en tidigt upptäckt, hormonkänslig bröstcancer kan läkemedel förhindra spridning. För kvinnor som har passerat klimakteriet är aromatashämmande medel effektivare än tamoxifen. Överlevnaden totalt och antalet sjukdomsfria år ökar – även på längre sikt än fem år. Biverkningarna är delvis olika.
Även om en bröstcancer har opererats bort i sin helhet, finns det en viss risk för återfall. Om tumörcellerna har receptorer för östrogen ges därför tilläggsbehandling i minst fem år med läkemedel som påverkar hormonsystemet.
År 2005 visade SBU:s utvärdering att aromatashämmande läkemedel som första linjens behandling vid framskriden bröstcancer bromsar sjukdomen jämfört med tamoxifen, och att tilläggsbehandling med aromatashämmare ger färre återfall, i studier upp till fem år. Däremot kunde inte överlevnad och biverkningar bedömas i ett längre perspektiv, och kunskapen om läkemedlens kostnadseffektivitet var begränsad.
Över fem år
I en ny rapport visar SBU att resultaten för sjukdomsfri överlevnad vid tidigt upptäckt cancer gäller även på längre sikt än fem år. Det gäller både när enbart aromatashämmare ges, och när dessa varvas med tamoxifen, så kallad sekvensbehandling.
Det går dock inte att bedöma om aromatashämmare och tamoxifen skiljer sig åt i fråga om effekten på livskvalitet.
Biverkningarna är delvis olika. Aromatashämmarna medför högre risk för frakturer medan tamoxifen ger högre risk för livmodercancer och blodproppar i venerna.
Hormonella läkemedel ges varje år till 4500 kvinnor som har passerat klimakteriet och som opererats för tidigt upptäckt, hormonkänslig bröstcancer. Före klimakteriet är tamoxifen standardterapi. [RL]
Slutsatser
- Aromatashämmare (AI) som så kallad monoterapi vid sidan av operation, eller sekvensbehandling (som varvar AI och tamoxifen, TAM), förlänger den sjukdomsfria överlevnaden jämfört med TAM. Även förlängd behandling med AI efter fem års TAM-behandling förlänger den sjukdomsfria överlevnaden jämfört med placebo.
- AI som monoterapi ökar även den totala överlevnaden, men man kan inte avgöra om det finns kliniskt betydelsefulla skillnader i total överlevnad vid sekvensbehandling eller förlängd behandling.
- Behandling med AI ökar frakturrisken jämfört med TAM, men minskar risken för livmodercancer och blodproppar i venerna.
- Inga väsentliga skillnader kan påvisas mellan AI och TAM avseende biverkningar i blodkärlen i hjärt- och kärlsystemet, hjärnans kärlsystem eller död utan återfall. Det går inte att avgöra om AI och TAM skiljer sig åt i fråga om effekter på tanke- och minnesfunktioner.
- Inga väsentliga skillnader kan påvisas i hälsorelaterad livskvalitet mellan AI och TAM.
- Effekten av AI och TAM beror på om tumören har östrogenreceptorer, men förekomst av dessa kan inte användas för att förutsäga skillnader i effekt mellan AI och TAM. Inte heller förekomst av progesteronreceptorer, proliferationsmarkörer eller överuttryck av HER2 kan användas för sådana förutsägelser.
- Redan innan patenttiden gick ut kostade behandling med AI under 430 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår. Eftersom priset numera är väsentligt lägre är AI-behandling med stor sannolikhet kostnadseffektivt.
Om rapporten
Till rapporten Aromatashämmande läkemedel vid tidig bröstcancer (2014)
Rapporten har tagits fram av SBU i samarbete med Johan Ahlgren, överläkare, docent i onkologi, Örebro, och Lisa Rydén, överläkare och docent i kirurgi, Kirurgkliniken Lund, Skånes universitetssjukhus.
Projektledare SBU: Marianne Heibert Arnlind