Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Börja inte med PubMed

Många har svårt att hitta relevanta fakta i databasen Medline.

Den som har ont om tid och som letar efter granskade och sammanställda fakta om olika behandlingsalternativ och behandlingseffekter bör därför inte inleda sin sökning där, eller i PubMed som webbingången till databasen kallas.

Det anser professor Jörgen Nordenström som undervisar i evidensbaserad medicin vid Karolinska institutet.

Snabbare och enklare

– Det är bättre att börja med sekundära informationskällor, eftersom det vetenskapliga underlaget där redan har kvalitetsgranskats av oberoende och oftast erfarna bedömare.

Sökningarna blir dessutom snabbare och enklare, menar Jörgen Nordenström.

SBU har gjort systematiska litteraturöversikter på många områden, men det finns förstås en rad ämnen som inte har
berörts av SBU.

Jörgen Nordenströms tips är följande strategi:

  1. Försök med Cochrane Library.
  2. Sök i så kallade meta-databaser, till exempel SUMSearch vid Texas University eller TRIP (kräver prenumeration).
  3. Sök i andra sekundära källor än Cochrane, till exempel genom sökfiltren i Clinical Queries (klicka på Clinical Queries).
  4. Kontrollera kliniska behandlingsguider, exempelvis Clinical Evidence (kräver prenumeration) eller EBM Guidelines.
  5. Pröva CATs, Critically Appraised Topics, det vill säga kortfattade sammanställningar av forskning om ett begränsat kliniskt problem. En sökmotor för CATs tillhandahålls av Bioinformatics Institute i Singapore och heter CAT Crawler. På området akutmedicin kan man söka via www.bestbets.org.
  6. Avsluta med Medline via PubMed, eller andra primära informationskällor.

Källa: Nordenström J. Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. Stockholm: Karol Univ Press, 2006.