Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Bipacksedeln – AVSEDD för vem?
Många bipacksedlar i läkemedelsförpackningar är svårlästa för äldre och andra som ser lite dåligt. Varför producera något så svårtillgängligt? Frågan väcks av ledamoten i SBU:s lekmannaråd, Sam Sandberg, tillika ordförande i Svenska Kommunalpensionärernas förbund.
– En så viktig produkt som läkemedel måste vara försedd med tydliga och läsbara fakta, säger han. Dessvärre finns exempel på bipacksedlar som varken är tydliga eller läsbara. Producenterna måste ta ett betydligt större ansvar.
– Som konsument av läkemedel kräver jag hög säkerhet vid användningen. Anser myndigheterna att bipacksedlar ska vara ett krav så måste texten också kunna läsas lätt.
Sam Sandbergs kritik har stöd i EU-direktiv, där det anges att ”bipacksedeln skall avspegla resultaten av samråd med patienter i aktuella målgrupper för att garantera att den är begriplig, tydlig och lättanvänd”.
– Vi är jättebekymrade över det här, även om det pågår olika projekt för att förbättra bipacksedelarna, säger Christina Wik, chef för Läkemedelsverkets regulatoriska enhet.
– Verket har tagit emot en del klagomål på utformningen, men vi granskar inte de tryckta versionerna. Sedan 2006 finns lagstiftning om att sedlarna ska läsbarhetstestas av företagen. Men det är ändå problem med utformningen. Till exempel lägger företag in fyra nordiska språk på samma sedel. Då blir texten väldigt svårläst – till exempel är 8 punkters storlek på bokstäverna för litet för många äldre. [RL]