Bevis måste vägas samman på ett systematiskt sätt

En systematisk litteraturöversikt innebär att forskningsresultat samlas, granskas och vägs samman på ett vetenskapligt sätt. Det finns flera viktiga fördelar med sådan systematik.

Studiernas vetenskapliga kvalitet och tillförlitlighet granskas konsekvent. Att ett arbete har publicerats i en fackgranskad vetenskaplig tidskrift är nämligen ingen garanti för att resultaten är rättvisande. Det förekommer till exempel ofta svagheter i uppläggningen av studier ­ något som kan påverka resultatet.

Kunskapsöversikter som inte gör någon kvalitetsbedömning alls, utan inbegriper alla publicerade resultat som författaren har lyckats hitta, kan leda till felaktiga slutsatser.

Relevanta källor

En annan fördel med den systematiska strategin är att den vetenskapliga litteraturen söks och samlas in på ett professionellt sätt, såsom i SBU:s projekt. Sökstrategin noteras och redovisas så att läsaren kan se att alla relevanta källor har tagits med.

Sökning i databaser är en grannlaga uppgift som kräver tid och specialkunskaper ­ i dag finns nära 3 900 medicinska facktidskrifter enbart i databasen Medline. Dessa utgör bara en femtedel av samtliga biomedicinska facktidskifter som dessutom ständigt ökar i antal. Risken är att man missar viktiga studier.

Var otillförlitliga

Tidigare har det varit så att litteratursammanställningar inte har redovisat hur artiklarna har sökts, vilka sökord som har använts för att finna dem i databaser, hur sammanvägningen av resultat har gjorts och så vidare. Slutsatserna kan då ha blivit otillförlitliga.

Ett exempel är litteraturöversikter som helt enkelt har räknat antalet studier med positivt resultat och antalet studier med negativt, utan att ta hänsyn till studiernas storlek, uppläggning och genomförande. Små och dåligt upplagda studier har i vissa fall tillmätts samma betydelse som stora och väl planerade undersökningar. Det finns en avsevärd risk att sådana sammanställningar präglas av godtycke och färgas av författarnas personliga åsikter utan att detta framgår.

När studier med oklara eller motsägelsefulla resultat ska sammanfattas i en systematisk översikt tillämpas samma noggranna och konsekventa tillvägagångssätt som bör användas i all forskning. Syftet är att skydda mot två typer av fel i översikten: systematiska fel och slumpmässiga fel. Ett systematiskt fel uppstår till exempel när författaren har sökt artiklar på ett så begränsat sätt att viktig information, som skulle påverka resultatet, har gått förlorad. Man har kanske begränsat sökningen till en eller ett fåtal tidskrifter.

Slumpen inverkar

Ett slumpmässigt fel kan uppstå till exempel om antalet observationer är alltför litet. Slumpen får då en större inverkan på resultatet. Ju färre artiklar som samlas in, desto större är risken att exempelvis enbart studier med negativt utfall råkat komma med.

Författarna till litteraturöversikter måste alltså följa samma strikta vetenskapliga regler som forskarna, vilkas arbeten ska sammanställas.

De ska i förväg formulera en tydlig frågeställning, avgränsa vad som ska undersökas och varifrån data ska inhämtas, planera hur informationen ska samlas på ett förutsättningslöst och objektivt sätt, samt bestämma hur uppgifterna ska bearbetas statistiskt.

Hela proceduren, inte bara resultaten, måste avrapporteras på ett sådant sätt att läsaren själv kan bedöma slutsatsernas trovärdighet.

Principerna för systematiska litteraturöversikter tillämpas inte bara av SBU, utan även av liknande organisationer runt om i världen. Det internationella forskarnätverket Cochrane Collaboration har varit föregångare på området.

Utarbeta plan

Arbetet med en systematisk litteraturöversikt inleds ofta med att en projektplan utarbetas. Publicerade forskningsresultat, och i vissa fall även opublicerade arbeten, söks i databaser och på annat sätt.

Därefter avgränsas materialet och de utvalda studiernas kvalitet, precision och generaliserbarhet bedöms. Detta kan exempelvis ske genom poängsättning på särskilda strukturerade formulär som har prövats ut i andra sammanhang.

I systematiska litteraturöversikter rekommenderas återhållsamhet när det gäller att ta med resultat från så kallade subgruppsanalyser. Det förekommer nämligen att forskare, i brist på förväntade resultat från de huvudsakliga kategorierna av försökspersoner, i efterhand delar upp materialet i undergrupper.

Tar till vara studier

I sammanvägningen av olika studier används ibland en särskild typ av statistisk bearbetning kallad meta-analys. Den kan ta till vara resultaten från många små randomiserade kliniska studier som var för sig inte har gett några tydliga svar.
Små men kliniskt betydelsefulla skillnader, som var för sig inte är \"statistiskt signifikanta\" på grund av alltför få försökspersoner i varje enskild studie, kan då bli användbara. Metoden är dock inte alltid lämplig att använda och medför vissa nackdelar.

Slutsatser dras inte förrän efter samtliga dessa steg, som vart och ett innebär ett omfattande och tidsödande arbete.

I och med att medicinska litteraturöversikter nu börjar göras på ett systematiskt sätt får vi ett tillförlitligare underlag för beslut som rör liv och hälsa.